Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. V. Får- och getafveln - Förvaltningsutskottets frågecirkulär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 264 —
[-Förvaltningsutskottets frågecirkulär.-]
{+Förvalt-
ningsut-
skottets
fråge-
cirkulär.+}
terare; ett ’ullkontor9 med erforderliga magasiner uppfördes i
Norrköping, och årliga ullmarknader skulle där hållas.»
Vid denna tid inkallade också Landtbruksakademien en i den
tyska ullkulturen väl bevandrad man, dansken N. E.
Hofman-B a n g, som hade att komma fåruppfödare till hjälp med råd och
upplysningar.
Under ullmarknaden i Norrköping 1832 hölls därstädes
under presidenten Poppii praesidium ett sammanträde med
posses-sionater och fabrikanter för att få utrönt, huru regeringens
åtgärder till ullkulturens främjande slagit ut. Talarna sökte
öfver-bjuda hvarandra i loford öfver ullmarknaden, som ansågs
såsom »den största lycka», som kunnat träffa ullproducenter och
fabrikanter. För att ge spridning åt de öfverläggningar, som
höllos vid sammanträdet, infördes protokollet oafkortadt i
»Journal för handel, slöjd och konst» n ris 65—68. Exemplar af dessa
tidningsnummer öfversändes till Hushållningssällskapet genom
Länsstyrelsen. Ej mindre än 200,000 skålpund ull torgfördes på
marknaden 1833. »Ypper-Electan» betaltes med 6 rdr och den
gröfsta ullen med l rdr 24 sk. r:gs per skålpund. »Sådant
är förledande», säger Utskottet. Det alstrade också
spekulationer, och »ett par tusende finullige får införskrefvos från
utrikes orter». Från stamschäferiet vid Näs inköptes
elektoral-gumsar, som planterades ut till de större egendomarna. Äfven
djur af in fant ad o-ty p, soufhdoivn-, samt storväxta grofulliga
dishley- eller new-leicesterfår anskaffades, och tränade herdar
anställdes till hjordarnas skötsel. Större schäferier inom
provinsen omtalas vid denna tid från Ljung, Carlshof, Kungsbro,
Olstorp, Jonsberg, Sturefors, Stafsäter, Klinga, Hofgården,
Adelsnäs, Ulfåsa och Gusum. Vid Ljung uppfördes 1834 åt
fåren en »Stenhusbyggnad», rymmande 2,000 får, och stammen vid
Hofgården räknade 1839 ett individantal af 1,150. Detta hastiga
uppsving af fårskötseln följdes snart af en reaktion, som ledde
till hjordarnas förminskande.
Under 1840- och 50-talen synes denna gren af
landthushållningen alldeles hafva legat nere. För att få ställningen klar
för sig i detta hänseende infordrade Förvaltningsutskottet 1858
af sina gillen svar på följande frågor:
a) Fäster man tillbörligt afseende vid fårskötseln, och
intager denna den plats, den borde innehafva! Och om ej så, är
skälet härtill det, som vanligen uppgifves: att kor bättre betala
sitt foder och lemna större qvantitet spillningf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
