Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. X. Smittosamma kreaturssjukdomar - Lungröta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 315 —
gande af hithörande ärenden och en annan verkar som
tuberkuloskonsulent. För undersökning nödigt tuberkulin lämnas
kostnadsfritt, och på vissa villkor erhåller djurägaren äfven själfva
undersökningen gratis. Inom vårt län har intresset för
tuberkulosens bekämpande ständigt varit ganska lifaktigt. I
Landt-bruksstyrelsens »Redogörelse för kampen mot tuberkulosen bland
nötkreaturen i Sverige intill år 1909» meddelas bland annat, att
Östergötland står främst bland alla län i Sverige med afseende
på antalet undersökta djur. De uppgingo under tiden 1897—
1908 till ej mindre än 85,716 st.
Lungröta.
Lungröta hos hästar yppade sig i oroväckande grad på många
egendomar inom provinsen i början af 1890-talet. Halfva antalet
af de angripna djuren dukade under. Med anledning häraf gick
Sällskapet in till medicinalstyrelsen (2/4 1896) med
framställning därom, att sjukdomen måtte hänföras till sådana
smittosamma husdjurssjukdomar, som stå under myndigheternas
särskilda uppsikt och kontroll. Framställningen förde dock ej till
något resultat, emedan medicinalstyrelsen ansåg, att offentliga
åtgärder skulle medföra för stora olägenheter och att sjukdomen
dessutom förlöpte hastigt och i regel medförde ringa dödlighet.
Här torde äfven vara platsen att omnämna tvenne initiativ,
som från Sällskapets sida tagits till skydd mot införande från
utlandet af smittosamma nötkreaturssjukdomar. Ehuru de ej
krönts med framgång, länder dock försöket Sällskapet till all
heder.
I början af 1890-talet härjade smittosamma sjukdomar bland
husdjuren i England och Skottland. Icke förty gick importen
sin gilla gång. Med anledning af de erfarenheter, Sällskapet
nyligen fått göra angående karantänsanstalternas bristfällighet (se
kap. om svinafveln), och sedan man både på direkt och indirekt
väg erfarit, att vederbörande myndigheter ej aktat nödigt gripa
in, beslöt Utskottet vid extra rådplägning den 25/4 1892 efter
en längre öfverläggning att ingå till Kungl. Maj :t med en
underdånig framställning om förbud mot införsel af nötboskap
från icke allenast England och Skottland samt andra med
Om
importförbud
för
nötboskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
