- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
318

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rots - Kap. XI. Mejerihandteringen - Gussanders metod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 318 —
I början af 1850-talet hade en major P. U. Gussander
uppfunnit ett mycket beaktadt förfaringssätt vid mjölkens
behandling. Om detta får man af doktor Nils Engströms »Handbok i
mejerihushållning» följande upplysningar: »Gussanders afsikt
var att undgå de dryga kostnader, den holsteinska metoden kräfde
i följd af den dyrbara mjölkkällaren, och sökte han nå detta mål
genom att låta gräddsättningen ske vid rätt hög temperatur, 16
—24°, hvarigenom på jämförelsevis kort tid en ganska
fullständig gräddsättning kunde ernås och ett vanligt boningsrum
användas som mjölkrum. Svårigheten vid metoden var att hålla
mjölken tillräckligt länge söt vid så hög temperatur. Denna
svårighet sökte G. öfvervinna genom den omsorgsfullaste
renlighet ända från mjölkningen och införde därför förtent plåt som
material för alla kärl och redskap. För gräddsättningen
konstruerade han egendomliga, aflånga bunkar af förtent plåt med
lutande kanter och afrundade hörn, blott omkring 5 cm. djupa
samt rymmande 7,5 liter. Bunkarna placerades på träställningar
i ett snyggt rum, som kunde uppvärmas med kakelugn. För att
man där skulle kunna hålla omsorgsfullt rent, skulle golf,
väggar och tak äfvensom ställningarna för bunkarna vara
oljemålade eller fernissade. Mjölken stod till gräddsättning 18—24
timmar. Skumningen skedde genom en egendomlig, i bunkarna
anbragt af tappningsinrättning, hvarigenom skummjölken
uttappa-des i en underställd ränna, men grädden, som i följd af den höga
temperaturen var tjock och seg, kvarstannade i bunken.»
Major Gussander reste omkring i landet och meddelade
undervisning i sin metod. I början på 1860-talet kallas han
också till vår provins.
Han anhåller i bref till Sällskapets sekreterare, att man skall
»söka ut någon passande person, som kunde följa honom för att
grandligt lära sig allt, som hörer till idéen». Tre dagar skulle
till en början användas inom hvarje gille, och en gemensam
exposition skulle anordnas på något tjänligt ställe inom distriktet,
»där Bondgummorna finge se nyttan och lära skötseln» (Brf. 10/i
1863). Sommaren 1863 finna vi honom i färd med sitt arbete.
Han ankom den 14. mars och hann att under sin resa i länet
besöka omkring ett tjugutal rekvirenter. Genom kungörelser i
kyrkorna uppmärksammades allmänheten på läromästarens
ankomst och inbjöds till besök på resp. förrättningsställen, så att
verkningarna af undervisningen skulle sträcka sig vida omkring.
Omdömet om majorens sätt att behandla mjölken var också
enstämmigt godt, hvadan man för framtiden hoppades det bästa
Gussanders
metod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/2/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free