Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XI. Mejerihandteringen - Osttillverkning - Äldre meddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 323 —
en i Danmark uppfunnen och tillverkad centrifug uppställts på
Sandbäckens mejeri ocli en separator af de Lavals modell på
Bjärka-Säby. Dessa maskiner vinna sedermera allmänt terräng
inom mejerivärlden. Ismetoden uttränges allt mera, separatorn
tillhör nuet och framtiden. Visserligen fick den snart uppta
täflingen med ett par andra uppfinningar, radiatorn och
extrcik-torn, men segern blef lätt. Radiatorn öfverskattades genast i
början. Den visade sig snart i det dagliga bruket alltför
svårskött och opraktisk, emedan den framställde smör endast ur
osyrad grädde. Detta söta smör har nämligen icke den stora
marknad som det syrade. Extraktorn visade sig genast omöjlig.
Osttillverkning.
Det är en händelse, som ser ut som en tanke, att det första
meddelande i Sällskapets papper om ladugårdsprodukternas
rationella tillgodogörande stammar från Hofgården. Därifrån
omtalar nämligen archiatern Westring i sina »Oeconomiska
observationer» under 1815 »ett yste, inrättadt efter den Engelska
methoden, hvarigenom afkastningen efter hvar ko kan räknas
till 70 Rdr Rgs». I äldre litteratur för öfrigt uppgifvas ett par
ostsorter såsom under vissa tidsperioder för oss specifika. Den
ena af dessa var den af grefve Ruuth på Marsvinsholm införda.
Denna tros ha haft schweiziskt ursprung. Den spridde sig
från Skåne och omtalas redan 1820 från flera provinser i
mellersta Sverige, där den kom att bära namn efter
tillverkningsorten. Längst bibehöll den sig dock hos oss och har under namn
af »Östergötlands sötmjölksost» tillverkats på Bjärka-Säby. I
senare tid har den under namn af »Svensk herrgdrdsost» fått
stå som typ för helfet svensk ost i allmänhet. En annan Östgöta
sötmjölksost, som vunnit en viss ryktbarhet, stammar från
egendomarna i grannskapet af Söderköpings skärgård med dess
goda saltsjöbeten. »Östgöta Apetit-osten» omtalas af doktor C.
E. Hagdahl i ett bekant arbete af 1856. »Denne ost», säger
författaren, »har ett högt värde vid smörgås- och bränvinsbordet
såsom både fet och amper och betalas vanligen med 36 skilling
skålpundet. Den beredes hufvudsakligen i trakten kring
Linköping, endast sommartiden, och göres sällan större än på 10—14
skålpund.» Äfven i senare tid ha från våra mejerier utgått
egenartade ostsorter. En sådan är t. ex. den sedan 1880-talet vid
Bjärka-Säby tillverkade smdpipiga halffeta osten.
Spörja vi nu efter Hushållningssällskapets åtgärder för be-
Äldre
meddelanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
