- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
326

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XI. Mejerihandteringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reproducerades i våra Handlingar för 1860. Som motto sätter författaren:
»enighet och samverkan gifva styrka» och illustrerar sitt förslag
genom ett exempel, hvarvid han tänker sig en by, bebodd af 40
koägare. »Alla dessa», säger han, »hafva tillförene hvar och en
hemma hos sig förarbetat sin mjölk, änskönt det inom byn
måhända icke finnes ett enda rum, som är lämpligt, hvarken för
mjölkens förvarande eller för ostberedningen. Om deremot dessa 40
koägare slå sig tillsamman och inrätta ett mejeri uti en för sådant
ändamål lämplig lokal, så är det ofelbart, att de deraf kunna
hämta mycken fördel. För det första blifver det, i afseende på
kostnaden för lokal och dennas inredning, vida billigare för
föreningen att hyra, för ändamålet uppföra eller inreda en bygnad,
än för de 40 koägarna att iordningställa lika många särskilda
lokaler, hvilka dessutom väl kunna vara behöfliga för andra
ändamål. Nödiga inventarier och redskap uppgå för den
gemensamma anstalten till knappast tiondedelen, emot hvad dessa
kosta, då de 40 olika koägarna behöfva anskaffa sådana hvar för
sig. En person kan i det ena fallet behandla samma kvantitet
mjölk, som 40 i det andra, för att icke nämna besparingen af
ved och diverse andra kostnader, samt slutligen fördelen däraf,
att mjölken blifver på ett fullt ändamålsenligt sätt handterad.»

Den första vädjan till Hushållningssällskapet att understödja
uppkomsten af dylika mejerier inom Östergötland framkom på
årsmötet den 28/1 1860. Då förelåg bland andra ärenden till
behandling äfven en motion af Anders Botwidsson i Vittinge »att
vid Länets Landtbruksskola intagas tvenne manspersoner att
undervisas i alla ämnen hörande till boskapens vård och
ladugårds-afkastningens tillgodogörande». Motionären fäste härvid
särskild vikt vid den omständigheten, att en af de antagna
eleverna borde vara gift, då hustrun »kunde intaga en af nuvarande
Mejerielevers ställe». »Då man och hustru», heter det vidare,
»gemensamt inlärt yrket, kunna de genast bosätta sig på längre
afstånd ifrån stad och sålunda bilda början till s. k.
Sockenmejerier, hvarest allmogen kunde få en nu saknad afsättning för den
lilla qvantitet mjölk, den dagligen kan afstå.» Frågan fördes
vidare på landtbruksmötet i Boxholm den 25. juli samma år,
där följande spörsmål lades under diskussion: »Hvilka äro de
väsentligaste orsakerna dertill att Boskapsskötseln befinner sig
på en jemförelsevis lägre ståndpunkt än åkerbruket och huru skall
detta missförhållande hjelpas?» Den sista frågan besvarades af
herr Scharin med yrkande på inrättandet af distriktsmejerier
för att få afsättning för mjölken. Han föreslog, att man skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/2/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free