Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XI. Mejerihandteringen - Undersökning af mjölkens fetthalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I medlet af 1880-talet hade priset på mjölk nedgått i
oroväckande grad, och skummjölken var synnerligen svår att
realisera. Detta gaf direktören Insulander anledning att nnder
diskussionen den 28/i 1886 rikta mjölkproducenternas blickar på en
hittills alldeles försummad sida af mjölkhandteringen, som
innebär att taga särskild hänsyn till mjölkens fetthalt. I ett
inledningsföredrag angaf han också de medel, som leda till ökad
fetthalt. Dessa äro lämplig ras, nrval vid pålägg och tjänlig
utfodring. Det gällde blott att knnna afgöra, hvilka raser, som
gåfvo den fetaste mjölken och hvilket foder som understödde
fettbildningen. Inledaren anförde äfven ett öfvertygande
exempel på fördelarna af en så förändrad hushållning. Under år
1885 hade af mejerikonsulenten inom ladugården vid Säby gjorts
ett 50-tal fettbestämningar, som gåfvo till resultat ett värde,
växlande emellan 2,4 % och 4,5 %. Enligt då gängse
smörpris, 92 öre per skalp., kunde den förra sortens mjölk sålunda
värderas till endast 14 öre och den andrå-till- 28 öre per kanna. Så
stor betydelse har alltså mjölkens fetthalt, att hvarje half
procents tillökning i fett höjer värdet af en kanna mjölk med 3 y2
öre. Ungefär samtidigt ’(1/i2 1885) hade Åkerbo och Hanekinds
gille väckt motion om medel till »snabba och tillförlitliga
mjölkanalyser». Så småningom mognar tanken på anläggandet af en
mjölkkontrollanstalt under Sällskapets egid. Af
Förvaltningsutskottets berättelse för 1886 erfar man också, att en dylik, den
första i sitt slag i vårt land, under året upprättats. »Vid denna
station», säger konsulenten i sin rapport för 1887, »som är förlagd
på 2 rdr a våningen af det här i Linköping varande s. k. Nya
varmbadhuset, kan mjölken undersökas med de Lavals Laktokrit,
hvilken drages med ångturbin och till hvilken erhålles ånga från
den till badhusets behof ständigt uppeldade ångpannan, med
S oxidets fetibestämningsapparat, med Marchands Läkt obuty
rometer och med den kemiska analysen.» Verksamheten började
den 1. oktober 1887. Den hade enl. ofvannämnda redogörelse
»rönt stort erkännade, och stora massor med mjölkprof hade
tillströmmat».
En af de mejeriägare inom länet, som först tillämpade
metoden att betala mjölken efter dess fetthalt, var n. v.
öfverdirektören för Landtbruksstyrelsen W. Flach. På länets
landtbruks-möte i Norrköping 1889 inledde han frågan: »Hvilka resultat
hafva vunnits af mjölkesns betalande efter fetthalt!» I det
intresseväckande föredraget framhölls, att åtgärden bland andra
fördelar äfven drar med sig en bättre allmän vård af kreaturen
[-Undersökning-]
{+Undersök-
ning+} af
mjölkens
fetthalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
