Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XII. Afsättning af ladugårdsprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 353 —
gens behof, prisen genast föllo, och smöret var så godt som
oafsättligt. Man började därför se sig om på världsmarknaden.
J. Gr. Swartz hade för egen del anställt försök med export af
mejeriprodukter på England. Som detta var första gången svensk
vara nr ladugården iitbjöds utom landet, önskade
Landtbruksakademien, som jag redan antydt, få del af hr Swartz’
erfarenheter. Dessa utvecklade han äfven i ett längre anförande,
hvilket finnes intaget i Sällskapets Handlingar för år 1865. De
voro i fråga om smöret de bästa, men rörande osten föga
hugnesamma. »Det af kompetente domare i London uttalade
omdömet», säger han, »öfver det af sända smöret har i allmänhet
utfallit så, att smöret ansetts vara af god qvalité, ehuru icke de
högsta för holländskt smör noterade prisen erhållits.» Prisen
visade sig dock i hvarje fall högre än i Stockholm. Swartz är
därför öfvertygad om att »export af godt smör från vårt land
till London ovillkorligen kommer att ega rum, emedan
afsättningen der är bättre och säkrare än hos oss — och detta på
samma gång, som landet importerar mindre godt och mera
billigt smör, såsom det ordinära från Finland, för att möta det
stora behofvet af dylik qvalité, som inom landet förefinnes».
Den af Swartz utpekade vägen följdes sedermera allmänt
af våra smörproducenter, sedan ismetoden kommit allmännare
i bruk. Så t. ex. utskeppades till London 1872 ensamt från
mejeriet vid Sandbäcken nära Linköping, som sorterade under
Mä-larprovinsernas mejeriaktiebolag, omkring 100,000 skalp. smör.
Sedan alltmer fulländade metoder kommit till användning inom
våra mejerier, ha de prima märkena kommit i jämnhöjd med de
bästa danska, och därmed har också följt fast marknad i
England. Till understödjande af exporten har Sällskapet hos
järnvägsstyrelsen gjort upprepade framställningar om lindring i
fraktsatserna för större smörpartier.
Från slutet af 1890-talet och allt framgent har man dock
konstaterat en nedgång i exporten. Med säkerhet är orsaken
härtill ej att söka i varans mindre begärlighet, då ett oaflåtligt
arbete nedlägges på produktens ständiga förbättring.
Konsulenten och länsmejerinnan besöka de mejerier, som vid
smör-profningarna ej nå den för runmärket stadgade poängen, 10,5,
och i fabrikationens tjänst tagas alla moderna tekniska
hjälpmedel. Visserligen hafva olägenheter på senare tid gifvit sig
tillkänna, men dessa har man dock redan helt eller delvis
lyckats öfvervinna. Den danska toppnoteringen har på grund
af vissa missförhållanden visat sig osäker och rent af vifee-
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
