Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XIII. Skogsskötseln - Försök till åstadkommande af skogsvård - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. XIII.
Skogsskötseln.
Försök till åstadkommande af skogsvård.
an skulle kunna likna yrkandet af bättre
skogsvård med förmaningar till ungdomen att vårda
helsan. De le deråt, storma på henne löst samt
tro, att hon aldrig tar smt och få först en bitter
erfarenhet af hennes värde, sedan hon blifvit
förlorad. Det är lyckligt, om något återstår då
att frälsa.» Med denna träffande bild gisslar
Carl af Forsell ett allmänt utbredt lyte inom
gångna tiders hushållning.
Klagomål öfver skogssköfling höra också till de mera
regelbundet ingående »memorialen» från länets landsbygd till
Hushållningssällskapet under dess första tid. Slättbon klagar öfver
att han i skogsbygden måste dyrt köpa och ofta miltals väg öfver
sjö och myr om vintern hemforsla stafver, gärdsle och ved,
medan skogens besittare, som äga allt detta så att säga »inpå
näsan», sörja öfver att »skogarna förminskas och magra».
Också förstod man fordomdags att på ett särskildt sätt ödsla
med skogens håfvor. Bränsle, hägn och stägn skulle uteslutande
hämtas från skogarna, och åtgången var enorm. Vid industriella
anläggningar skulle eldas med ved, och bränslebesparande
eldstäder voro okända. Gärdesgårdar funnos ej allenast mellan
ut-och inägor, utan själfva åkerfälten voro formligen inrutade
därmed. »Befolkningen sysslade årligen i veckotal med att hugga
gärdsel och stör, ’svedja hank’ och ’böta gärdesgårdar’. Alla
vägar och gator följdes af dessa vanprydande stängsel, som nu,
Inledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
