Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XIII. Skogsskötseln - Diskussion af skogsfrågan på 1860-talet - Ställningen på 1870-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 370 —
Anslaget utgick äfven för 1861, men indrogs sedan, när det
visat sig, »att just den klass af jordbrukare och skogsägare, för
hvilka en kostnadsfri och lärorik undervisning uti
skogshushållningen borde hafva varit af mesta gagn, likväl minst velat draga
fördel deraf».
En verklig oro för våra skogars framtid förspörjes i slutet
af 1860-talet. På det 12:te allm. sv. landtbruksmötet ventileras
frågan: »Då en ändamålsenlig skogsskötsel är för näringarna i
allmänhet och landtbruket i synnerhet nödvändig, huru kan en
dylik skogshushållning inom vårt land allmännare åvägabringas
samt för framtiden betryggas? Kan detta åstadkommas endast
på öfvertygelsens väg utan att lagstiftningen bestämmer något
om den enskilda skogshushållningen?»
Man var dock icke nöjd med det utbyte, öfverläggningen
vid detta tillfälle gaf. En allsidigare belysning och ett
allmännare utlåtande önskades, och därför väcktes inom
Landtbruksakademien en motion den 10/io 1868 att sätta ofvanstående
spörsmål på cirkulation inom rikets hushållningssällskap. I skrifvelse
af den 14. nov. 1868 anmodades alltså Förvaltningsutskottet att
lägga frågan under diskussion på Sällskapets nästa
sammankomst och sedan gifva Akademien del af det fattade beslutet.
På allmänna sammankomsten den 29/i 1869 gick Sällskapet
Akademien till mötes, och efter en liflig debatt med votering (35
röster mot 17) beslöt Sällskapet uttala den åsikten, att »till
förebyggande af befarad framtida skogsbrist lämpliga
lagstiftningsåtgärder böra vidtagas i afseende på vården om enskilda
skogar».
I början af 1870-talet sprungo virkesprisen upp till en
förut ej anad höjd, och denna omständighet kom att verka både
till nackdel och fördel för skogen. Man kan utan fara för
öfverdrift påstå, att på sina håll inom länet en formlig sköfling af
skogen bedrefs. I de förut på kommunikationsmöjligheter
vanlottade södra delarna af provinsen omkring Kinda kanal och
Sommen, som nu genom sin- ångbåtstrafik kommit i förbindelse
med östra stambanan och dymedelst erhållit lättad utfart för
sina produkter, hade virkesspekulationerna framkallat en
storartad verksamhet. Ej mindre än sex sågverksbolag grundades
på skogens bekostnad i dessa trakter, hvarifrån virke till värde
af millioner kronor utskeppades. Men »intet ondt kommer, som
ej har något godt med sig», säger ett ordspråk. Detta kan sägas
äga sin fulla tillämplighet i förevarande fall. Ty om man ej
Diskussion
af
skogsfrågan på
1860-talet.
Ställningen
på 1870-
talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
