- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
389

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XIV. Fiskerinäringen - Sällskapets utlåtande om strömmingsfisket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 389 —
På strömmingsmarknaden hade vi emellertid farliga
konkurrenter i finnarna. Sålunda uppgafs, att värdet af den i landet
under 1818 från Finland inköpta strömmingen representerade
den nätta summan af 90,000 rdr b:co.
Detta förhållande gaf statsmakterna anledning att göra sig
underrättade om strömmingsfiskets läge och medlen till dess
upphjälpande. Härvid yppade sig det första tillfället för
Hushållningssällskapet att taga befattning med fiskerifrågor.
Kommerskollegium hade i skrifvelse af den 15. mars 1819
anmodat Länsstyrelsen att inkomma med ett »utlåtande om och
hvilka anstalter må kunna vidtagas till inrikes Strömings-fiskets
uppmuntrande sannt på hvad sätt och med hvad framgång detta
fiske inom denna Provins idkades». Med anledning häraf satte
sig Länsstyrelsen i förbindelse med Sällskapet för att erfara,
hvilka upplysningar det kunde ha att ge. Sällskapet å sin sida
infordrade genast yttrande i ärendet från Vikbolandets och
Hammarkinds gillen, inom hvilkas distrikt strömmingsfisket
egentligen idkades. Man erhöll härifrån det svaret, »att fisket
drifves l :o med garn eller så kallade Sköten, hvilka på djupet
utläggas, 2 :o med större drag-Notar, under lektiderna, då
Strömingen går i lågt vatten och närmare landet, 3:o med
is-Not, som om vintern drages på djupet: att bland Skärkarlarna,
som saknade förmögenhet till större Notars anskaffande, Sköten
äro den egentliga fiskredskapen: att årliga fångsten, som dock
beror af många antingen förökande eller förminskande
omständigheter, i bägge Districterna uppgår ungefärligen till 15 å 1600
Tunnor: att detta fiske mycket skulle upphjelpas, om de i
allmänhet fattiga Skärkarlarna understöddes dels med erforderligt
qvantum Lin och Hampa till förfärdigande af flera Sköten eller
Notar, som vid Strömingens starkare antågande åt kusterna
erfordras, för att fånga en större mängd, dels med nödig tillgång
af Salt, som kunde uppläggas i Magasiner, på närmare håll än
i Städerna: att bristen på denna för fiskens coiiservation
oumbärliga vahra gör, att den ej sällan, synnerligen vid starkare
sommarhettan, alldeles förskämmes, och att Skärkarlarna spara
derpå för mycket vid strömingens första insaltande,
hvarigenom den blifver, om icke alldeles <skämd, likväl dålig och
osmaklig: och ändtligen att Skärkarlen icke tillhålles att
förfärdiga och lägga dugliga förvaringskärl, utan inlägger Strömingen
i opålitliga furufjerdingar, ur hvilka laken oftast utrinner.»
I dessa klagomål igenfinna vi åtskilligt, som i senare tid
lagts under debatt inom Hushållningssällskapet. Vid nu om-
Sällskapets
utlåtande
orn
strömmingsfisket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:53:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oghus/2/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free