Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVI. Hemslöjden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 452 —
med den bestämmelsen, att, om anslaget ej medgåfve understöd
åt alla skolor, åtminstone en inom hvarje kommun däraf skulle
få del. Dessutom anslogos 150 kr. till grundande af en
snickeriskola och 200 kr. till undervisning i träskomakeri. Äfven
begärdes och erhöllos 1,000 kr. af statsanslaget till slöjdens
befrämjande. Sällskapets här omnämnda bidrag utgingo äfven under
åren 1884 och 1885. Härtill kommo äfven då 500 kr. till
resekostnader för en inspektör och 500 kr. till underhåll åt 5 elever
vid Nääs slöjdlärareseminarium. Däremot synes intet anslag af
allmänna medel för dessa år hafva begärts.
Då nu rätt afsevärda summor kommo att offras af
Sällskapet till slöjdens fromma, lät man sig ock angeläget vara att se
till, att de nybildade skolorna till anordning och verksamhet
blefvo sådana, att de motsvarade sin uppgift. Visserligen
presterades ju en slags garanti af bestyrelserna och af den
inspektion, som tjänstgörande folkskoleinspektören på begäran
företog, men fackkunskapen saknades. Gång efter annan hade
därför herr A. M. Botwidsson i sina redogörelser för slöjdskolan i
Kuddby riktat en vädjan till Sällskapet att ej låta hindra sig af
»ekonomiska skäl» att, såsom han uttrycker sig vid ett dylikt
tillfälle, »blåsa lif i de döda benen» genom att anslå medel till en
funktionär, som i sin person förenade instruktörens och
inspektörens åligganden. Sällskapet lyssnade slutligen härtill, och år
1884 insattes i denna beställning kamreraren vid Nya
brandstodsbolaget H. V. L i n d e b e r g, själf intresserad slöjdare och
utexaminerad från slöjdlärareseminariet å Nääs. Han verkade på
sin post i tvenne år.
Den frikostighet, Sällskapet sålunda visat ifråga om
slöjden, kunde emellertid ej för framtiden upprätthållas. I medlet
af 1880-talet kom nämligen lagstiftningen angående försäljning
af brännvin att undergå en sådan förändring, att
hushållningssällskapens anpart minskades och landstingens ökades. På grund
häraf öfverlade man inom Förvaltningsutskottet den 28/<s 1885,
huruvida ej några åtgärder borde vidtagas för att få sådana
utgiftstitlar, som ligga fjärmare från Sällskapets
verksamhetsområden, öfverflyttade på Landstinget, och tänkte man då i första
hand på anslagen till hemslöjdens befrämjande. Motion i ämnet
frambärs inom Landstinget af herrar grefve Ph. Klingspor, Aug.
Petersson och M. von Feilitzen. Denna behandlades på
sammankomsten den 23. sept. 1885 och afgjordes så, att omsorgen
om provinsens slöjdskolor från och med 1886 öfvertogs af
Landstinget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
