- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 2 /
460

(1913-1914) Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVII. Strödda bidrag till länets jordbrukshistoria - Fabrikationen på afskrifning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 460 —
att förrätta Saltpettersjudningen efter i Roten öfverenskomna
beslut, utan att de öfriga Rotarne behöfva inblandas i Rotens
stridigheter. Vid Sjudningen nyttjas Socknens inköpta
Koppar-Panna af 300 kannors rymd med i god författning varande
Träd-käril. Ehuru de Rotar, som hafva verkställt
Saltpetter-sjud-ning, deraf häft en betydlig vinning, hafva likväl några Rotar
af overksamhet försummat att sig begagna af denna
förträffliga Inrättning. De försumliga Rotarne hafva dels med det
understöd till ved och arbets-lön för Verkmästaren, som, efter
Reglorna, utlemnats från Sockne-Magazinet eller Sockne-Cassan, och
dels med egna betydliga tillskott betalt Saltpetter-Skatten efter
Kronans stadgade pris; och är det att förmoda, sedan kronan
rm icke vidare lemnar Saltpetter, att Rotarne allmänt skole
begagna sig af Socknens goda och väl inrättade
Saltpetter-För-ening, för att undgå öfverdrifna Auctions-priser. I 2 :ne Rotar
äro Lador, der all vid Rotens Hemman befintlig Saltpetter-jord
förvaras; och är äfven anledning att tro, att de öfriga 4 Rotar,
när de blifvit öfvertygade om nyttan af desse Lador, likaledes
uppbygga sådana hus.»
Inom vår provins företedde intresset för salpetern en
tydlig vågrörelse. Det flammade upp för ett ögonblick, men så
tröttnade man. År 1825 inkom till Förvaltningsutskottet från
dåvarande salpetersjuderistyresmannen i länet, majoren G. U.
Silfversparre, en 10-årsberättelse, af hvilken framgick, att
salpetertillverkningen, »hvilken med skäl bör räknas för en af
Landthushållningens wäsendtligaste Binäringar», under första
hälften af de tio år, S. tjänstgjort i ämbetet inom länet, skjutit
sådan fart, att produktionen stigit från 800 lisp. till 2,300, men
att sedan en nedgång gjort sig märkbar, så att den, ifrån att år
1821 hafva utgjort 2,295 lisp., år 1822 var 2,004, 1823 1,966, 1824
1,580 och 1825 1,530.
Denna sänkning ansågs dock ej bero pä »bristande håg för
yrket», utan på regeringens beslut att år 1824 nedsätta
salpetergärden till hälften. »En stor del af Landtbrukare inse», säger
majoren, »fördelen af att sköta en näring, som till största delen
skänkes ur luften och jorden, utan att wara underkastad annan
inisswext än den försummelsen wållar.» Som ett bevis på att
intresset för tillverkningen varit i stigande omnämnes, att
plant-ladornas antal, som år 1815 var 58, under tioårsperioden
uppgått till 220. Inom Kinda och Ydre härader hade den årliga
tillverkningen varit störst, därnäst inom Finsponga län;
närmast i ordningen följde Hanekinds, Bankekinds, Skärkinds samt
[-Fabrikationen-]
{+Fabrikatio-
nen+} på
afskrifning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/2/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free