Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVII. Strödda bidrag till länets jordbrukshistoria - Sockenmagasin - Landshövdingens referat från 1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 461 —
Gullbergs härader, då däremot Dals och Aska härader samt
Vikbolandet alldeles försummat denna näringsgren.
i sin ämbetsberättelse för 1827 klagar major Silfversparre
däröfver, att plantladorna, som år 1821 uppgingo till 247 st.,
nu hade minskats till 222 samt att flera bolag blifvit upplösta
och afyttrat sina redskap, »sedan man funnit sig bättre belåten
att med penningar lösa den ringa Salpetergärden». Vidare
säger han, »att många Lador wanskötas, fastän underwisning om
deras rätta behandling icke felats», och att »föga mer än en
tredjedel af hela antalet blifwa ansade med fullkomligt nit».
Man ser häraf, att denna näringsgren nu ligger i
dödsryckningarna. Också säger Förvaltningsutskottet 1828, att det ej kan
omtala, hur salpetertillverkningen inom landet utfallit, »emedan
derom infordrade upplysningar uteblifvit».
Salpeterfabrikationen inom provinsen upphörde alldeles, sedan salpetergärden
till kronan 1830 blifvit aflyftad.
Sockenmagasin.
För att neutralisera följderna af nödår hade sedan långt
tillbaka i tiden påbjudits inrättande af s. k. sockenmagasin, det
vill säga uppläggande af ett förråd af spannmål under den goda
tiden för att användas under den onda. Både i tillkomsten och
användningen kom emellertid denna till afsikten så goda och
praktiska inrättning att lämna mycket öfrigt att önska. I sin
ämbetsberättelse af 1805 talar landshöfdingen grefve Strömfelt
härom i följande ordalag: »Vanligen hafva Sockne Magazinerna
tillkommit på sådant sätt ät af hvarje hemman först blifvit
insatt x/4 dels eller 1/s dels Tunna Spannemål, som genom
Utlåningar med hög ränta ökats en tid af år til 5 å 6 dubbelt och
sedan behållningen dermedelst hunnit til en viss bestämd höjd,
användes derefter årliga afkastningen, som är lika hög
utlåningsränta, merendels minst 1/s del af Tunnan, antingen til
bestridande af Församlingens publique byggnadsskyldighet eller de
fattiges underhåll. Om Våren uttömmes Magazinet til utlåning
helt och hållit, för ät åter fyllas med Capital och ränta,
höstetiden efter fulländad tröskning, men i fall då missväxt inträffat,
blir en nödvändighet ät låta lånen innestå hos låntagarne, fast
med ränta på ränta. Dock är ändamålet, som borde vara ät uti
derefter först på missväxten följande nödens tid hafva tilgång
i Magazinet, förfelat.
[-Landshöf-dingens referat-]
{+Landshöf-
dingens re-
ferat+} från
1805.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
