Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVII. Strödda bidrag till länets jordbrukshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
___ 462 —
Sjelfve taga icke de förmögnare Sockenboarne Lån
derstädes, ntan blott de aldraminst förmögne Hemmansboer jemte
Tor-pare och Inhyses Folk, för ät nndvika en större räntas gifvande
annorstädes. Desse sjelfva nära gräntsen af Arniodstilståndet,
hvilke ntom den lilla första insatsen, således formerat hela
Ma-gazinstilgången, påkostas dermedelst ensamme den lasten ät
bygga Socknens publiqne Hns och föda de fattige, som efter
lagarne borde vara en gemensam tunga för hela församlingen i
mohn af hvar och ens areal, men hvarifrån de behållne
Jordägare vetat ät behändigt skilja sig för altid, med den första
obetydliga tilsatsen.» I samma berättelse klagas äfven däröfver att
jordbrukarna i åtskilliga socknar ej efterkommit
landshöf-dingens »anmaningar om Magazins Inrättningar».
De våldsamma svängningar i spannmålsprisens läge, som
inom vår provins inträffade nnder 1820-talet, förde emellertid
med styrka tanken åter på de bortglömda magasinen. År 1826
inkom brukspatronen P. C. af Burén till Förvaltningsutskottet
med ett »andragande om angelägenheten af klokt inrättade
Spannmåls-Depöts i Häradena», hvarigenom man skulle kunna
göra sig oberoende af sädesprisernas stegring och fall. Sedan
brukspatronen gifvit exempel på »modeller till sådana Depöts»
från Schlesien, där de öfvat ett mäktigt inflytande på landets
välstånd, öfvergår han till en närmare motivering af sitt förslag.
»Säkerhet och ordning», yttrar han, »fordras till alla
Hushållsanstalter, ända ifrån Högsta Embets- till Backstugu-mannens,
om de skola lyckas. Men något mera osäkert och ordningslöst
lärer väl knappt kunna tänkas, än att en Tunna Råg den ena
tiden fallit till det orimligt låga priset af 7 1/2 R :dr och inom
8 månader derefter till det öfverdrifvit höga af 18 R :dr R :glds.
Hvad inverkan ett sådant vacklande tillstånd skall hafva på
sjelfva Räntetagarens ställning, att förbigå de lätt insedda
följderna för Landtmannen och Närings-Idkar en, lärer ej
behöfva bevisas. Att således få ett stabelt maximi och minimi pris
på Spannemålen, som ej differerar på mer än En R :dr och som
troligen lättare kan åstadkommas, än man i allmänhet vill
medgifva, bör nödvändigt ofvannämnde Inrättningar göras, så vida
ej, som hittills, det ena året för Odlarens blick skall framställa
lofvande utsigter och det andra, må hända de fleste, ingifva
honom tvekan och modlöshet, såsom följder af ett pris, hvilket
icke ersätter hans möda och kostnad.»
Utskottet kunde emellertid ej annorledes verka för saken
än genom »att väcka Sällskapets uppmärksamhet härpå och upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
