Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVII. Strödda bidrag till länets jordbrukshistoria - Åtgärder mot hagelskada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 464 —
Med jordens stigande kultur och kommunikationernas
utveckling försvann behofvet af sockenmagasinen. De
inneliggande kassorna synas hafva skingrats först på 1870-talet och
fått växlande användning.
Åtgärder mot hagelskada.
»Till afhjelpande af missväxt», heter det i
landshöfding-berättelsen för perioden 1856—60, »föranledd af hagelskada inom
Malexanders socken 1859, beviljade Kongl. Maj :t genom nådigt
bref den 28 juli samma år ett räntefritt undsättningslån af
6,300 Rdr, att återbetalas med en tredjedel vid en hvar af
upp-bördsstämmorna för åren 1860, 1861 och 1862». På så sätt trädde
staten, såsom ännu i dag, hjälpande emellan. Så småningom
följdes emellertid äfven inom vårt län det från utlandet gifna
exemplet att söka åstadkomma en försäkring mot förluster å
växande gröda, förorsakade af hagelbyar.
Första gången denna fråga bragts å bane hos oss torde hafva
varit på Bråbo gilles möte den 30/n 1854. På förekommen
anledning framkom då kyrkoherden P. Sjögren med ett förslag i
denna riktning, och Gillet anhöll hos sin ordförande,
grosshandlaren J. G. Swartz, att han såsom ledamot af
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott ville föra saken vidare. Han ställde
sig emellertid skeptisk och erinrade om det öde, bolaget mol:
lungsjukan rönt, me>n lofvade att göra, hvad han kunde.
På Sällskapets allmänna sammankomst 1856 förelåg alltså
från Norrköpings och Bråbo gille formlig motion i frågan. Man
hade tänkt sig, att ett dylikt bolag med fördel skulle kunna
sammanslås med länets brandstodsbolag. Sällskapet instämde
emellertid i Utskottets åsikt, som var, att något egentligt intresse
för saken ej kunde vara att påräkna, då skador af ifrågavarande
art relativt sällan inträffa hos oss och då dessutom möjligheter
förefunnos att af allmänna medel erhålla fördelaktiga
låneunderstöd vid större förluster.
Ett decennium längre fram i tiden drages frågan inför
Landstinget. På dess sammankomst den 21. sept. 1864
behandlades nämligen en af hr J. M. Svensson i Grefverum väckt
motion i ämnet. Denna remitterades emellertid till
Hushållningssällskapet med vidfogad önskan, att Sällskapet skulle vidtaga
åtgärder för bildande af ett enskildt bolag i föreslaget syfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
