Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XVIII. Utställningar och möten - Landtbruksmöten - Allmänna sv. landtbruksmöten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 467 —
malt sig. Af dessa använde femton den skottska plogen, en den
s. k. nerkesplogen och en tidaholmsplogen, alla dragna af oxar.
Då intresset för dessa täflingar visade sig vara i ständigt
stigande, upprepades de en tid framåt regelbundet hvarje år på
skilda egendomar inom länet, Från flera gillen inkommo
emellertid klagomål däröfver, att prisen ständigt hemfördes af
lärlingar från Sjögestad. Man önskade dessa närvarande såsom
instruktörer, men ej som deltagare i täflingarna (H. S. 28/i 1851).
Ehuru Förvaltningsutskottet hyste den åsikten, att man genom
denna inskränkning skulle våldföra sig på täflingarnas
allmängiltighet, uttryckte det dock sin tillfredsställelse öfver det
omdöme, som kommit skolans elever till del, och lofvade att skänka
behörig uppmärksamhet åt klagomålen. Samtidigt vunno
landt-bruksskolans alumner ersättning genom enskild pristäflan inom
skolans hank och stör.
I dessa profplöjningar finna vi utan tvifvel fröet till de
allmänna landtbruksmötena. I samband med dem exponerades
nämligen en del redskap och kreatur, och efter hand bereddes äfven
»tillfälle till diskussion öfver förut framställde och
allmän-gjorde frågor i landtmannaämnen» (H. S. 28/i 1851). Vi äro
således framme vid landtbruksmötet i dess enklaste form.
Prof-plöjningarna försvinna också så småningom såsom själfständiga
anordningar och uppgå såsom ett moment i det egentliga
landtbruksmötet.
Landtbruksmöten.
Af landtbruksmöten fortlefva en lång tid framåt trenne
typer, endast skilda till omfattningen, nämligen det allmänna
svenska, länets landtbruksmöte och gillenas sommarmöten. Då de
båda förstnämnda ofta fått ersätta hvarandra, behandlas de här
tillsammans i tidsföljd, hvaremot gillesmötena, som löpa vid
sidan af de större, ägnas ett särskildt kapitel.
Året 1845 bildar så tillvida epok i landtbrukets historia, som
stadgarna för de allmänna svenska landtbruksmötena då
fastställdes. Påföljande år ägde det fÖTsta mötet rum i Stockholm.
Det tredje förlades till Norrköping 1848 och var det första
fullständigt organiserade landtbruksmöte, som hölls inom vår
provins. Det gaf genom utställningar och diskussioner många
fruktbärande impulser och blef ett kärkommet tillfälle till inledande
af personlig bekantskap mellan jordbruksidkare från skilda
trakter af landet.
Allmänna
sv.
landtbruksmöten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
