Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för hela landet gällande gemensam lag, som ersatte de gamla landskapslagarna. Under
konung Magnus’ tid härjade digerdöden i vårt land och danske konungen Valdemar
Atterdag härjade Visby.
Konung Magnus Erikssons syster Euphemia blev gift med hertig Albrecht av
Mecklenburg, vars son Albrecht blev konung i Sverige 1371. En systerson till denne, Erik av
Pommern, blev Sveriges konung 1396. Dennes systerson åter, Christopher av Baiern,
blev sedan konung här 1440.
Under konung Birgers tid uppträdde 1305 Östgötalagmannen Knut Jonsson, som även
under Magnus Erikssons första tid var riksdrots från 1322—1334. Han var före och
efter denna tidrymd lagman i Östergötland och bodde på Aspenäs i Ydre, och var gift
med Katarina Benktsdotter av Folkungasläkt. Hos dessa båda uppfostrades den heliga
Birgitta, som vid 13 års ålder blev gift med Ulf Gudmarsson, bosatt på Ulvåsa vid sjön
Boren i Östergötland. Birgitta vistades en tid vid fränden konung Magnus Erikssons
hov som hovmästarinna hos drottning Blanche av Namur. Birgitta var en dame med
siaregåva. Hon varnade konung Magnus för hans lättsinniga liv och förutspådde hans
undergång, som hon också fick bevittna. Albrecht av Mecklenburg var för henne
"räven", och hon hade en djupt rotad ovilja mot Euphemia, vars son Ahlbrechts
uppsättande på tronen var mot Birgittas vilja och råd. Om honom skriver hon i en
uppenbarelse: "Jag skall sända en elak orm, född av en huggormshona och en räv, vilken skall
bringa oreda i landet och oroa dess invånare." Birgitta gick eftertryckligt till rätta
med sina verkliga och förmenta fiender och andra, hon kände sig missnöjd med, både
levande samtida och redan avlidna. Att hon för sin stränghets skull ej var väl tåld,
visar en händelse. Då hon en gång vandrade på en av Stockholms smala gator, fick hon
en spann vatten över sig från ett fönster. Gärningsmannen var en riddare Knut
Folkesson, frände till biskop Brynjulf Algotsson i Skara, en biskop, som Birgitta har stora
bekymmer om och som står väl hos henne. Nu blir denne Knut Folkesson hennes
dödsfiende: "Denne samme man (som hällt vatten genom fönstret över Kristi brud) levde
därefter endast en kort tid och dog av näsblodsförblödning, såsom honom förutspåddes."
Han blev så begraven i Skara och fick sin grav i domkyrkan nära den helige biskopen
Brynjulfs. Den 2 februari 1349 står Birgitta i Skara domkyrka framför biskop
Bryn-jul-fs grav och gör sina beska reflexioner, när hon ser särskilt Knut Folkessons grav
och andra världsliga stormäns i närheten. Hon kände i kyrkan den ljuvligaste doft av den
helige biskopen, som levt ett så Gudi behagligt liv, och så utbrister hon: "Och så ligger
min älskade äkta pärla ibland svinen!"
Så kom lion till Rom. Hon behandlades som en furstlig person, umgicks med påvar
och kungligheter gick till rätta med de andlige och fick sin orden stadfäst och
Vadstena kloster under byggnad. Hon dog i Bom 1373 och blev 1491 kanoniserad. Hennes ben
vila i Vadstena klosterkyrka. Utan tvivel är hon den märkligaste person med
östgöla-kontakt, som haft något att göra med Stockholm.
Bland 1400-talets rådsherrar märkes utvalde biskopen i Linköping Hemming Gadh.
(Han hade en broder Andreas Gadh, som var kyrkoherde i Hagebyhöga i Östergötland.)
Hemming Gadh var född 1440. Han studerade vid Rostocks akademi, där många
blivande svenska stormän då studerade. Är 1477 var han kansler hos biskop Henrik
Ti-demansson i Linköping. Han reste 1479 på Sten Stures uppdrag till Rom, där han blev
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
