Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emanuel Georyi Kurman, son till Grells Hindrickson, föddes i Nykil 1666 och hlev
1692 auskultant i Svea hovrätt och inspektor vid Myntverket. Död genom
drunkning viel Bo nära Stockholm 1707. "Obiit in aquis cum uxore." Lämnade inga
avkomlingar. Hans broder Bengt, som ärvde Tuna, hade sönerna Jon Bengtsson till vilken
gården gick, och Nils Bengtsson kyrkoherde i Ekeby och Rinna. Jolin Bengtssons son
Henrik blev kvar på Tuna, och hans sonson Johan Peter Curman, född 1773 och död 1865,
var löjtnant vid Stånddrabanterna i Stockholm. Hans son Samuel Johan Curman var
lantbrukare i Sjögestads socken och fader till Carl Peter Curman, född 1833. Denne
genomgick Linköpings läroverk och studerade i Uppsala och vid Karolinska institutet och
blev 1859 med. lic. och 1879 med. hedersdoktor i Köpenhamn. Han genomgick
konstakademiens läroverk 1856—60, ty han var konstnärligt begåvad. Han blev professor
vid Konstakademien 1860. Han grundade Stockholms Badhusaktiebolag ocli var
verksam för utvecklingen av Lysekils badort på västkusten. Han var en framstående ocli
godhjärtad personlighet. Han var den förste som byggde en villa på det nya området
norr om Karlavägen, den låg vid Floragatan. I detta konstnärliga hem mottogs
gästfritt artister och författare och konstens vänner. Han dog åttioårig 1913 i sitt hem, som
många äldre Stockholmare väl minnas.
Gustaf von Heland var född i Mogata 1680. Fadern var Claes Eriksson Heland,
regementskvartermästare, vars farfar var bonde på Hästa gård i Skönberga. Han började
sin bana i k. kansliet 1703. 1714 blev han registrator i änkedrottningens kansli och
slutade med kansliråds titel 1747. Han var bondeståndets sekreterare vid riksdagen 1726.
Dog i Stockholm 1759 och begravdes i Storkyrkan. Han var gift med en dotter till förut
nämnde märklige mannen Johan Montin. Hans släkt fortlever.
Prosten Andreas Simonson i Östra Husby hade sex söner, som kallade sig
Lundmark. Hans far Simon Nilsson Gråsten var kyrkoherde och prost i Kuddby. Daniel
Lundmark var född i Ö. Husby 1709, blev 1739 notarie i Riksbanken, sekreterare lios
fullmäktige 1747, tit. lagman 1761 och dog i Stockholm 1765. Han var en mycket
skicklig och nitisk bankens ämbetsman. "Han lämnade efter sig omkring tre tunnor guld,
mest i kontanter utan att hafva bekommit arf eller idkat rörelse, räknades dock i
allmänhet för honette liomme." "Det rådande partiet slog över honom en medalj till minne
av hans berömliga förhållande sedan lian refuserat erbjudet adelskap." Stamfadern för
denna släkt Per Nilsson var borgare i Linköping på 1600-talet och farfar till prosten i
Kuddby.
Dosfabrikören i Stockholm Jonas Silfverling var född i Vadstena 1703, hans fader var
också född i Vadstena och son till bildhuggaren ocli stenhuggaren Silfverling, av vilken
minnen finnas i Vadstena klosterkyrka. Hans fader var kyrkoherde i Högby, Västra
Skru-keby och Hogstad och dog i pesten 1711. Han började 1737 som kopparstickare hos Vet.
societeten i Uppsala. Dog i Stockholm 1747.
Christopher Lorentz von Stapelmohr, född i Linköping 1711, blev auskultant i Göta
hovrätt 1730, notarie vid Generaltullarrendesocieteten 1736 och slutade som
överdirektör vid Stora Sjö- och gränstullarna 1755 och överdirektör i Stora sjötullrätten och
hade stora inkomster samt dog i Stockholm 1782. Han adlades 1756 och förde i mer
än 25 år stort hus i Stockholm, ett av de yppigaste och mest bildade som funnits i den-
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
