Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en rasande kamp till försvar för tryckfriheten. Under tidernas lopp skildes Höppener
och Gustaf III alltmer från varandra. Han dog i fattigdom 1802. Hans son Per var
målare i Stockholm. Sonsonen Johan Fredrik dog i Uppsala som skomakare 1909.
Sonsönerna voro arbetare i Stockholm.
Släkten Stenhammar kommer från prosten Nils Stenhammar i Ekebyborna (f. 1697.
död 1768) som hade sönerna Adolf Stenhammar, prost i Ed (f. 1727, död 1798) och Per
Stenhammar, rådman i Stockholm. Den sistnämnde var född i Ekebyborna 1734 ocli
började som landskanslist i Uppsala 1755 ocli slutade som rådman i Stockholm 1784
och dog 1801. Hans son Per Fredrik Stenhammar, född i Stockholm 1776, började
1794 sin ämbetsmannabana i Stockholm ocli blev rådman i Nyköping 1816 samt slutade
som bergsfogde i Ätvid, där ban dog 1834. Adolf Stenhammars barn voro 1) Matthias
Stenhammar, prost i Risinge (född 1766, död 1845). Han hade dottern Matilda, gift
Lönnberg, författarinna. 2) Johan Stenhammar (f. 1769, död 1799) lektor, skald. 3)
Christian Stenhammar, prost i Häradshammar (f. 1783, död 1866), som hade sonen
Per Ulrik Stenhammar, född 1829 i Törnevalla. Studerande vid Tekniska Institutet
och Konstakademien, där han 1866 blev lärare och 1874 arkitekt vid
Överintendents-ämbetet och som sådan gjort ritningar till flera kyrkor i landsorten. Han var också
musikaliskt begåvad och har komponerat solosånger ocli körer och ett oratorium. Han
dog i Stockholm 1875. Hans son Ernst Stenhammar, född i Stockholm 1859,
genomgick Tekniska högskolan, där han sedan blev lärare. Han har gjort många arbeten i
Stockholm, såsom Centralpalatset, Myrstedts & Stenis hus samt restaurerat Storkyrkan
och Tyska kyrkan. Villa Förestå på Lidingön är också hans verk. Han dog 1927. En
broder till denne arkitekt var Vilhelm Stenhammar, född i Stockholm 1871, den berömde
kompositören. Död 1927.
Henrik Liljensparre föddes 1738 i Norrköping ocli började i Svea hovrätt 1762 och
blev den förste polismästaren i Stockholm 1776 och fick lagmans titel 1784 samt
adlades 1786 (hette förut Sivers, hans far dog som kyrkoherde i Tryserum i Linköpings
stift). Henrik Liljensparre anses ha varit Sveriges förnämste polisman. Sysslan skötte
lian nitiskt och skickligt, men gick kanske för inkvisitoriskt till väga och väckte så
folkets missnöje. Det mest bekanta målet han hade att uppreda var mordet på Gustaf III,
och det lyckades honom att upptäcka gärningsmännen, men då han varit för angelägen
att ytterligare utspana det som kunde ha sammanhang med mordet, fick han förmärka
den nya styrelsens missnöje. 1792 hade han blivit underståthållare men avsattes året
därpå och sändes till Pommern att där ordna polisväsendet. Konung Gustaf IV Adolf
hemkallade honom 1799, och lian blev då kronofullmäktig i Generaltulldirektionen och
1803 i Generaltullarrendesocieteten, där han visade sig mycket duglig, ansågs orättvis
och var mycket fruktad av underordnade. Han nedlade sitt ämbete 1811 och dog 1814
i Stockholm. Hans son Per Henrik Liljensparre, född 1767, död 1795, var assessor i
Svea hovrätt.
En man av annan läggning var Johan Wellander, som var född i Linköping 1735
och son till slottsvaktmästaren Bengt Wellander. Han blev rådman i Stockholm och
präses i kämnersrätten 1773. Han var vidare författare och har skrivit texten till den
första svenska operan "Thetis och Pelée" som med musik av Uttini första gången
uppfördes på Bollhuset vid Kungl. Teaterns invigning den 18 januari 1773. Under ett de-
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
