Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan dessa och den s. k. "gamla skolan". Som författare är lian mest bekant genom
romanen "Spader-Dame", som utkom 1825. Han var en förnämlig brevskrivare och
korresponderade med Ydredrotten Fr. Léon. Rääf. De juridiska intressena togo dock så
småningom överhand över de litterära. Han blev helt en ämbetsman och hans senare
författarskap ägnades politik och juridik. Hans mest bekanta skrift från denna tid är "Om
ministère och opposition". Den utgavs under psevdonymen Jan Jansson år 1831 och
och väckte mycken uppmärksamhet och diskussion. Som generaldirektör för
fängelseväsendet verkade lian för fängelsernas förbättring, ville ha cellfängelser i st. f.
gemensam-hetsfängelser. Han blev grundare av vårt moderna fängelseväsen och flera fängelser
finnas kvar, vilka byggdes under hans tid efter hans riktlinjer. Han ivrade också för
en bättre ställning för "e s. k. försvarslöse, som befolkade fängelserna. Dessa kunde ju
inmanas där utan vidare, utan att ha begått något egentligt brott, då ingen ville ta dem
i försvar. Han fick ej se sina önskemål i den vägen förverkligade, men hans idéer buro
frukt inom en snar framtid. Han verkade också för spöstraffets avskaffande och detta
skedde sedan i 1864 års strafflag. Han var en ädel människovän och en högt bildad
humanist, tillhör vår litteraturhistoria och kulturhistoria. Han dog i Stockholm 1844
och är begraven på Hedvig Eleonora kyrkogård. Han gjorde var man rätt, det var de
fattiga och värnlösa han hjälpte, släkt ocli vänner räckte han en hjälpsam hand. Han
dog fattig. Änkan och barnen fingo pension. Hans "Samlade skrifter" utkommo 1850
—52. Han skulle ha kunnat bli en banbrytare inom vår litteratur; nu rymmes hans
verk i två fattiga band i bokhyllan. Hans son Claes Gustaf Nicolaus Livijn var född
1822 i Stockholm och tog kameralexamen 1842 samt hovsrättsexamen 1843 och blev
assessor i Svea hovrätt 1867. År 1869 kom han till fädernebygden och blev
häradshövding i Åkerbo, Bankekind ocli Hanekind, från vilket ämbete han tog avsked 1886. Tre
bröder till denne häradshövding blevo bosatta i Stockholm.
Livijn tillhörde i sin ungdom, som här förut anförts, fosforisternas skola inom den
svenska litteraturen. Denna riktnings förnämste skald var Per Daniel Amadeus
Atterbom. Samuel Johan Hedborn är också en romantiker och skald. Vilhelm Fredrik
Palmblad var professor i Uppsala liksom Atterbom och var en god kritiker. Dessa
tre voro östgötar, och, som vi säga "den andlige östgoten Lorenzo Hammarsköld, var
också en medlem av fosforisternas krets.
Lorenzo Hammarsköld föddes på Hammarsköldska sätesgården Tuna i Tuna socken,
Linköpings stift, år 1785, och hans fader var kammarherre och hade varit i fransk
krigstjänst, bl. a. vid regementet Royal Suédois. Lorenzo disputerade för graden
i Uppsala 1806 men måste avstå från att promoveras och begav sig då till
Stockholm och blev e. o. amanuens i K. Biblioteket och 1811 förste amanuens där ocli
promoverades till fil. doktor först 1812. 1826 erhöll han titeln kungl, bibliotekarie. Här i
Stockholm var han sedan rastlöst verksam. Tyskland var romantikens hemland och
Hammarsköld var med liv och själ en anhängare av dess diktare och drömde väl om att
själv bliva för Sverige vad Lessing var för Tyskland. 1808 utgav han "Försök till
kritik öfver Fr. Schiller" den första nyromantiska kritiken i Sverige. Ett huvudarbete
"Kritiska bref rörande Herr Cantzlirådet C. G. Leopolds samlade skrifter" utkom 1810
och blev ett på överdrifter rikt men med skarp kritisk blick framfört litterärt omdöme
över den gamle gustavianen. De skönlitterära alstren under 1810-talet voro ej av högre
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
