Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teofil Nathorst, som var son till Johan Teofil Nathorst, regementsläkare, titel assessor.
Han avlade i Uppsala kansliexamen 1813, försökte sig i Riksarkivet men avgick 1819
för att ägna sig åt sin fäderneärvda gård Näs i Adelöfs socken i N. Vedbo härad.
Därifrån härstammar den förnämliga, nu utdöda adliga släkten Bock af Näs. Där drev
Nathorst ett intensivt jordbruk, men intresserade sig också för fåraveln och utgav 1823
"Handbok i ullkännedom och fårskötsel", för vilken han fick Patr. Sällskapets
guldmedalj. Han skaffade sig fina får och inrättade på Näs, delvis med statsmedel, en
får-skötselskola, som upphörde 1839. 1841 kallades Nathorst till sekreterare i
Lantbruksakademien där han verkade till 1861. Samtidigt drev han lantbrukstekniska studier vid
Södermanlands lantbruksskola å Väderbrunn. Särskilt var det jordbrukets
nationalekonomiska frågor han ägnade studier, även nötboskaps- och fåravel. Han införskaffade
utländska rasdjur, särskilt engelska. Han inlade stora förtjänster om det svenska
lantbruket och sökte genom utgivna småskrifter höja befolkningens intresse för lantbruk och
nationalekonomi. Han blev hedersledamot i Lantbruksakademien. Han dog i
Stockholm 1862. Om honom säges, att "få torde ha haft ordet i sin makt som han, vare sig
det gällde att muntligen eller skriftligen behandla något till lanthushållningen hörande
ämne. Han var nära allierad med fosforisterna. På hans poetiska sinne utövade dessa
en kraftig inverkan, och hans studier togo därför en vitter riktning. Under de 20 år
han fungerade som sekreterare i Lantbruksakademien var han själen i Akademien och
den lyckosamme medlaren mellan de stridliga partierna inom hennes sköte." Hans son
och medhjälpare Hjalmar Otto Nathorst, född 1821 på Näs, död i Lund 1890, var
professor vid Alnarp och dennes son den store Alfred Gabriel Nathorst blev ju
världsberömd naturforskare, främst geolog. Efter honom ha uppkallats: Nathorstbay utanför
Spetsbergen, Nathorstella, ett fossilt mollusksläkte, Nathoristia, fossilt ormbunksläkte
och dito kräftdjur, Nathorstiana, fossil växt, Nathorstites, ett ammonitsläkte från
tri-asformationen på Björnön. Denne herre har befäst sitt namn. På Spetsbergen är
mycket uppkallat efter honom både berg och dalar, land och glaciärer. Han bidrog
också till detta avlägsna lands utforskande.
Anders Alreik var född i Svinstad (numera Bankeberg) 1792. Fadern var bonden
Anders Persson. Han blev fil. doktor i Uppsala 1818 och ingenjör vid
Generallantmä-terikontoret 1820 och tillika lärare vid lantmäterikurser 1822. Han fick titeln
överingenjör 1829 samt blev ordinarie överingenjör vid Generallantmäterikontoret 1844 ocli fick
avsked från denna befattning 1849. Han var en mycket förmögen man och ägde
Gräv-sten i Bankekind, Himmelstalund i Ö. Eneby och Västerbyliolm i S:t Johannes. Han
dog i Stockholm 1865. Han var en mycket framstående man inom sitt fack ocli utgav
utmärkta läroböcker i geometri och lantmäteri. Han har hugfäst sitt minne genom
storartade donationer och är en av Östergötlands största mecenater. Han skänkte 12
stipendier till studerande vid Östgöta Nation i Uppsala och 5 stipendier vid vardera av
Linköpings och Norrköpings läroverk. Han gjorde donationer till Gustavianska
barnhuset. Reutersköldska hittebarnhuset, flickebarnshemmet Betania, Ebersteinska skolan och
lasarettet i Norrköping samt till Folåsa räddningshem i Bankekind och Östra Eneby
folkskolor för beredande av löneförbättring åt lärare samt understöd åt fattiga skolbarn.
Den bekante stadsfiskalen Fredrik Axel de Berg skall vara född i Östergötland och
son till Fredrik Adolph de Berg som var häradshövding i Hammarkinds ocli Skärkind
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
