- Project Runeberg -  Östgötar i Stockholm /
38

(1945) [MARC] - Tema: Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nas verksamhet i samband med näringslivet fann han Sundsvallsbanken för liten, och
med hjälp av några andra bildade han Stockholms enskilda bank, som fick oktroj 1856.
På detta bankföretags utveckling nedlade ban sitt livs arbete, och där hjälptes många
affärsföretag, moderna räkningar infördes, och blancl annat uppfann han
postremiss-växlarna, som alltjämt äro av största värde genom sin bekvämlighet. Svenska
bankföreningen, tillkommen 1880, är ett av hans verk. Hans bankverksamhet gjorde, att han
kom in i politiken. Redan i Sundsvall blev han riksdagsman och från 1867—1886
hade han sin plats i första kammaren, där han tillhörde den liberala gruppen. Han
föreslog många kloka saker bl. a. metersystemets införande. Pressen användes flitigt av
honom för hans idéers framförande. Han var en kroppsligen ocli andligen rikt
utrustad personlighet, som ihärdigt arbetade på sina föresatta mål. Motstånd mötte honom
ofta, även fiendskap, och han blev så olika bedömd. Han är dock en av
förgrundsfigurerna i vår moderna affärsutvecklings historia. Man må betänka att innan de
affärsdrivande bankernas tillkomst i förra seklets mitt stod ännu penninghushållningen kvar
på ett nästan medeltida stadium. Östergötlands enskilda bank kom till vid samma tid
och har sin del av moderniseringsarbetet. A. O. Wallenberg dog i Stockholm 1886. Två
av hans söner ha varit direktörer vid Stockholms enskilda bank.

Hagdals kokbok är ju lika känd som Kajsa Wargs. Författaren till Hagdahls kokbok
Gustaf Emil Hagdahl föddes 1809 i Linköping, där hans fader var lanträntmästare.
Efter studier i hemstadens skola och gymnasium kom Hagdahl, då lian var 20 år, till
Uppsala och blev där med. lic. 1838 och med. doktor 1841. Han var sedan fattigläkare i
Ladugårdslands församling i Stockholm till 1849, var tillika vaccindepots-föreståndare. Han
blev intendent vid Djurgårdsbrunns kuranstalt 1847. 1849 inköpte han Tidö gods i
Västmanland, där han bodde till 1853, då han flyttade till Stockholm, blev husägare där ocli
ägde också lägenheten Getkärret å Dalarö, Stockholms län. Han dog i Stockholm 1897.

Hagdahl sysselsatte sig med sociala och ekonomiska studier. På offentligt uppdrag
avgav han rapport om fängelserna i Tyskland, Schweiz, Frankrike, Belgien och England
1845. Vidare utgav han en utredning om mejerierna i Slesvig och Holstein och anses ha
varit en banbrytare inom mejerihanteringsområdet. Hans mest berömda verk är
"Kokkonsten som vetenskap och konst". Den utkom 1879. Av pressen mycket berömd, av
fackmän mottagen med stridiga omdömen, är den ett mästerverk. Tack vare sina många
kökshistoriska inledningar och utredningar har den nämligen ett bestående värde som
en synnerligen intressant, lättläst litteraturprodukt, såsom ett kulinariskt
anekdotlexikon. Finnes något att anmärka på kokboken? Dr. Hagdahl redde sig själv med den,
och alla som varit hans gäster kunna intyga, att han hade ett välförsett läckert bord.
Gästernas antal varierade mellan tre och nio, ocli de kände sig tvivelsutan belåtna med
doktorns arrangemang. Han var en hjärtegod och hjälpsam man. Han efterlämnade
en stor förmögenhet och hade ett stort bibliotek och en dyrbar tavelsamling, som efter
lians död skänktes till Linköpings museum, som också fick 20000 kr. till sin byggnadsfond.
En dotter till Dr. Hagdahl blev gift med bankdirektören Marcus Wallenberg, som var
son till förutnämnde A. O. Wallenberg.

Johan Petter Arrhenius var född i Järeda i Linköpings stift 1811 och efter studier
i Eksjö och Linköping kom han till Uppsala 1830. 1840 blev han docent i botanik. 1850
fick han professors titel. Han blev 1846 sekreterare vid Uppsala läns hushållningssäll-

38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:16:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ogistock/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free