Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skap. På hans initiativ upprättades Ultuna lantbruksinstitut, och där var han
föreståndare 1846—1862. Sistnämnda år blev han sekreterare i Lantbruksakademien, avsked
1881. Han dog i Stockholm 1889.
Lantbruksinstitutet vid Ultuna var det första av detta slag i landet. Arrhenius var lärare
där också i lanthushållningslära. Under femton år ledde han denna läroanstalt på ett
utomordentligt sätt och klarade även ekonomien trots det ringa anslag staten gav.
Anstaltens utveckling berodde helt på honom, det blev mycket oordning där de närmaste
åren efter Arrhenius’ avgång till Lantbruksakademien. Som sekreterare var han
akademiens verkställande ledamot. Här kunde Arrhenius’ stora förmåga göra sig i hög
grad gällande, och under de tjugo år han innehade sekreterarebefattningen, blev
detta också fallet till stor båtnad såväl för akademiens anseende och inflytande,
som för lantbrukets höjande. Han var landets obestritt främsta auktoritet på
lanthushållningens område, och först sedan han hade befattningen som Akademiens
sekreterare, framkom på allvar de yrkanden på överlämnandet av lantbruksförvaltningen till
ett centralt ämbetsverk, vilka samma år som Arrhenius dog, ledde till inrättandet av
Lantbruksstyrelsen. Lantbruksakademien hade intill dess varit den enda myndighet som,
ställd under civildepartementet, haft hand om lantbruket i Sverige. Arrhenius var även
efter sitt avskedstagande föredragande i lantbruksärenden inom akademien. Den
framgång Arrhenius fick berodde på hans klara uppfattning om lantbrukets
utvecklingsmöjligheter och de lämpliga medlen för deras förverkligande samt den praktiska läggning
som var utmärkande för hans talrika skrifter i detta ämne. Hans urbana
tillmötesgående och sällskapliga väsen bidrog till att han blev god vän med landets främste
jordbrukare. Han var en framstående botanist och en Rubusart är uppkallad efter honom
och ett helt svampsläkte heter Arrhenia. Hans bok "Handbok i svenska jordbruket"
utkom i 6 upplagor på 40 år och blev landets allmänt använda lärobok i jordbruk, som
förskaffade honom anseende som landets främste lantbruksförfattare. Han har utgivit
en massa skrifter i sitt fack och flera tidskrifter ooh förhandlingar. En brorson till
honom var den store kemisten och Nobelpristagaren Svante Arrhenius, som dog 1927.
Släkten Burén är rent östgötisk till sin härstamning. En medlem av denna släkt
Peter Carl af Burén var född på Grytjöls bruk i Hällestad 1773 och blev biträde hos
en bergmästare först och sedan anställd i Bärgskollegium 1792. Brukägare, adlad 1814.
Han inlade mycket förtjänst såsom revisor och värderingsman viel Göta Kanal. Dog vid
Medevi 1828. Hans son Carl Otto VilhelmBurén var född i Ekeby socken i
Östergötland 1814. Han slutade som president i kammarrätten och dog i Stockholm 1893. Hans
dotter blev gift med rektorn vid Beskowska skolan i Stockholm, L. Lindroth. "Burén
efterlämnade namnet av en man, som genom nitiskt och samvetsgrant handhavade av
honom på skilda områden anförtrodda uppdrag småningom beredde sig väg till den höga
värdighet han till sist innehade. Han ägde en god musikalisk begåvning, var enkel och
flärdlös till sin personlighet samt vänfast och angenäm i umgänget." En sonson till
Peter Gari af Burén, Axel Otto Gotthard Burén, var född på Ekeberg under Boxholm
1842, stud. i Uppsala 1864, kameralexamen, inskriven i Statskontoret allt samma år
1864, tillförordnad kammarskrivare i Statskontoret 1871 och var sedan kammarherre
hos prinsessan Eugenie 1881—1889. Chef för Kungl. Operan 1892—1907. Han dog i
Stockholm 1923. Han kunde genom sin seghet och viljekraft sköta operans intriger ocli
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
