Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilken sågs med skuggrädsla av kyrkans män. Han var eljest ingen reformatorstyp,
men en förkunnare av ordet för män. Kyrkan skulle vara en statens funktion ocli fast
förankrad i denna, men, önskade han, på en bredare demokratisk bas. Han styrde sin
socken patriarkaliskt och myndigt och var som en östgöte skulle vara, när han är som bäst.
Stor sorg väckte hans förtidiga död. Han var lärd, from och god och sökte sanningen.
Fredrik Hammarsten föddes i Norrköping 1846 och blev först kyrkoherde i Örtomta
i Linköpings stift, så kyrkoherde i Solna och predikant i Blasieholmskyrkan och
till slut kyrkoherde i Jacobs församling i Stockholm, där han verkade till sin död 1922.
Hans utseende, åtbörderna, blicken, rösten, allt hos honom vittnade om en blid och
älskvärd personlighet. Han var en förandligad natur och litet fallen för praktiska
ting, dock ej så, att även sådana förrättningar fullgjordes samvetsgrant. Han var en
framstående predikant, som samlade talrika åhörare, och hans tryckta predikningar
funno vägen till många svenska hem landet runt. Enkelt och flärdfritt utlades ordet ocli
passade för var och en, för kungahus och societet, den lärda världens man och
fattighjonet i Örtomta socken, från hjärta till hjärta gick hans ord. Hans vördade och
älskade namn ihågkommes än av mången gammal stockholmare. Hans broder var
professor Olof Hammarsten, Uppsala universitets rektor en gång, och hans syster fru Wilma
Lindhe har utgivit sina minnen "Från flydda tider", där mycket finnes att inhämta
om det gamla Norrköping och det Hammarstenska hemmet där.
Carl Axel Emil Landquist föddes i Dagsberg 1843 och blev fil. doktor 1872, teol.
doktor 1893. Efter att ha varit hospitalspredikant i Vadstena blev han 1879 kyrkoherde
i Katarina församling i Stockholm, från vilket ämbete han avgick som emeritus 1930.
Han avled 1933. Han hade haft en lång arbetsdag i sin församling och hade
dessutom andra krävande uppdrag. Allt skötte han i smått och stort med stor duglighet
och vi östgötar vörda i honom ett gott exempel av vårt släkte. En minnesteckning säger:
"Vid tanken på hans livsgärning och personlighet kunna vi erinra oss Augustini ord,
att den största gåva, Gud kan giva oss, är donum perseverantiae, uthållighetens gåva."
Den vördnadsvärde kyrkoherden i Kungsholms församling Carl Wilhelm Larsson
föddes i Norrköping 1859. Efter att ha varit kyrkoherde i Norra Vi blev han kyrkoherde i
Kungsholms församling i Stockholm och var det till sin död 1936. Över hans person
vilade från ungdomen ett strängt allvar och ett mäktigt lugn. Klart och tydligt,
närgående och ingående talade han, och ordet fängslade hans åhörare. I sitt hemstift var
han en av väckelsetidens sista stora predikanter. "I allmänhet föreföll han stel och
otillgänglig. Men så glimtade det fram i bland en gladlynt humor och en stor
vänlighet. Med åren blev den blida godheten alltmera synbar." Han var en av kyrkans
store, gamle, med en betydelsefull gärning bakom sig. Han vilar nu på Kungsholms
kyrkogård ej långt från skalden Vitalis.
En annan kyrkoherde i Jacobs församling minnas vi alla, den blide lugne Sten Eskil
Johannes Andree. Han föddes 1877 i Linerås i Linköpings stift och blev 1911
kyrkoherde i Jönköping samt 1923 i Jacobs församling i Stockholm, där han verkade till
sin död 1939. Få prästers predikningar ha i radion blivit åhörda av så stora skaror
som hans. Därtill bidrog det enkla språk han klädde sina tankar i, då han gav sina
åhörare kraft, tröst, frid och glädje genom Guds nåd. "Hans hållning, de goda,
livfulla ansiktsdragen, ögonens vackra blick, den sällsynt sköna stämman med de kraft-
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
