3 (Östgötalagen med förklaringar)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristnu balkær

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mæþ smör ok fiughur pund mæþ flæsk ok et marka nöt
ok tolf höns, ok kombær han egh a þöm dagh, sum han
ma æta köt a ælla smör, þa gærin böndær hanum sua
manga fiska firi þæn annan kustin ok uarin liþughe, ok
et halft pund mæþ uax. §.1. Nu þa biskupær will kirkiu 5
uighia, þa skal han fa manaþa buþ firi sik ok sighia
sokninne a huat dagh han kombær a, ok þæn kostin þa
förin böndær a kirkiu bol möte hanum. §. 2. Skötninga
alla, þa sum um uixla dagh giuas, þa skulu præste til föþu
ligia. Alla þa, sum siþan giuas, ær kirkia ær uighþ, þa a 10
þæn uald, sum giuær, huat han uill hældær, giua præste til
föþu ælla kirkiu til skruz.

III. Um præstær ælla kirkia dela um skötninga
innan hæfþa.

Nu dele præstær ok kirkia um skötninga innan hæfþa, 15
[1]
ok tolf höns, ok kombær han egh a þöm dagh, sum han
ma æta köt a ælla smör, þa gærin [2] böndær hanum sua
manga fiska firi þæn annan kustin ok uarin liþughe, ok
et halft pund mæþ uax. §.1. Nu þa biskupær will kirkiu
uighia, þa skal han fa manaþa buþ firi sik ok sighia
sokninne a huat dagh han kombær a [3], ok þæn kostin þa
förin böndær a kirkiu bol mote hanum. §. 2. Skötninga
alla, þa sum um uixla dagh giuas, þa skulu præste til föþu
ligia. Alla þa, sum siþan giuas, ær kirkia ær uighþ, þa a
þæn [4] uald, sum giuær, huat han uill hældær, giua præste til
föþu ælla kirkiu til skruz.

III. Um præstær ælla kirkia dela um skötninga
innan hæfþa [5].

Nu dele præstær ok kirkia um skötninga innan hæfþa,

[1] Nöt af en marks värde.
Mark f. 1) Mark d. ä. skålpund. 2) Mark, myntsort.
Ursprungligen voro dessa båda lika i värde,
ty de ädla metallerna vägdes förr än de präglades, men
genom myntets fortgående försämring uppstod en större skillnad
dem emellan. I ÖGl. talas om mark silfs, som var lika med
2 markær pœnninga och mark vaþmala d. v. s. så många
alnar vadmal, som efter en bestämd taxa motsvarade värdet
af en mark silfver (därtill fordrades 96 alnar jfr DrB 16:2).
Marken delades i 8 örœr och hvar öre i 3 örtughar, hvar
örtugh i 16 pœnningar i Götalandskapen, 8 i Svealandskapen.
Före medlet af 1300-talet var penningen det enda mynt, som
präglades i Sverge; första markstycket slogs år 1536, det
första guldmynt 1568.
[2] Gœrin 3 pl. pres. konj.
af gæra: göra, erlägga, gifva. I fsv., dock icke i ä. VGl.,
förekommer i 3 plur. af såväl pres. som pret. konj. ändelsen -in,
motsvarande got. -aina, -eina, men i västnordiska språkgruppen
(isl. och fno.) -i; fsv. står således här på en äldre ståndpunkt än
systerspråken. Jfr Bugge i Antiqv. Tidskr. för Sverige V 23ff.,
Kock: Fornsv. ljudlära s. 509, Noreen i Pauls Grundriss I 517.
[3] Öfvers. sända bud om
sin ankomst en månad förut
[4] Þæn (isl. þann) nytjas såsom nominativ, men är
egentligen ack. sing. maskul. Den ursprungliga nom. sg. m. sar l. sa
förekommer i fsv. blott i VGl.; þa (r. 9, 10) är nom. pl. f. med
apokoperadt r, således =þar, äfven þær. Apokope af r är i
ÖGl. vanligt ej blott i detta ord.
[5] Hœfþ, gen. hœfþa(r) f. *** fortsätt... ***

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 13:16:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/oglfreud/0009.html

		Östgötalagen med förklaringar / 3 (1895) With: Axel Olof Freudenthal - Tema: Östergötland Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|