Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristnu balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fötil kirkiu garþzs. Will soknin a fæmtinne uæria iorþina
præstinum ælla kirkiunne, huat hon uill hælldær sokna
næmdin, uill hon egh þa, stæmne annat þing; uill egh æn
þa, þa stæmne þriþia þing; uill egh æn þa soknin antuiggia
kirkiunne ælla præstinum uæria, þa böte firi niu markær. 5
Taki þæn þrea markær sik sökir sialuær, huat þæt ær
hældær præstær ælla kirkia, ok þrea kunungær ok þrea
hæræþe.
IIII. Um huru præst skal til kirkiu taka.
Þa skal præst til kirkiu taka, böndær skulu uali raþa, 10
þrea i ual lata, biskupær a en af taka, slikan sum han
uill, præst ok egh pæpplingh, utan allum sæmi a þöm i
sokn aghu. §. 1. Þa skal klokara taka, böndær þrea i
ual leggia, prestær a en af taka, slikan sum han uill; þa
skulu böndær kirkiu nykil taka ok i hændær præste sætia, 15
ok præstær klukkara.
V. Um æn kirkia kan brinna, ok præstær skal a
kirkiu bole boa.
Nu kan kirkia brinna ælla stulin uarþa ipnum
durum, þa skal præstrin göra sokninne ræt, ok mæle han 20
revarit. Då detta skett om
lördagen, inträffade således fämten
å följande torsdag. Jfr ock
Amira: Altschw.
Obligationen-recht s. 472.
3. Eftersatsen förstås ur
sammanhanget.
6. Öfvers. Tage den 3
marker (af böterna), som själf
utsöker sin rätt. Konstruktionen
förklaras ur VGl., som har
såväl sökia sik ræt som sökia sin
ræt; sik, hvilket egentl. är ack.,
har här utträngt dativformen sær,
och på samma sätt uppgå redan
tidigt l och 2 personernas dativformer mær och þær i
motsvarande ackusativer mik och þik.
8. Hæraþ, hæræþ, hæræþe
(isl. herað) n. Härad; denna
benämning tillhörde ursprungl.
Götalandskapen och var äfven
gällande i Danmark, Norge och
Island, under det att svearne
brukade uttrycket hundari, som med
tiden utträngdes af hæraþ. Om
häradsindelningen se Styffe:
Skandinavien under unionstiden
s. 2 och s. 97 f.
12. Pæplinghær m. är demin.
af papa präst och betyder
prästämne eller en, som nyss blifvit
präst, däraf dan. pebling
skolgosse.
12, 13. Öfvers, så framt icke
alla de äro ense, som (jord) äga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
