Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Kr is tim B. IX.
burghit, þa a præstær sin þriþiungh a akre af taka. Þa a
bonde præste buþ fa i þrim uæþær daghum, þöm sum han
ma æm uæl biærgha sinu korne sum bondin sinu. Spillis
tiunde för, þa a bondin han atær gialda; spillis siþan, þa
5 a bondin han egh atær gialda. Ok bonde ok bryti tiunde
baþe fore sik ok sin hion. Nu skal bonde tuem lutum in
biærgha, þriska, haua halmin ok agna flri arwþit ok
kornit i þry skipta: en lut kirkiu, annan biskupe, þriþia
fa-tökum maiinum. Alle aghu tiunda, baþe fatöke ok riki.
io X. Um paska skuld ok klokkara giald.
Nu sitær hussætu maþær i sokn, han ær skyldær
præste sinum åtta pænninga at paskum. Æru tu saman
boldiur, þæt ær örtugh præste, ok egh þy mera, at þön
sein flere; ok ængin leghu drængær þa gæri þæssa
pæn-15 ningana. §. 1. Nu a klokkare haluan spän korns af allum
þöm, sum baþe gæra præste korn ok kuika.
tagligt (med Söderwall i Ordb.
öfver Sv. Medeltidsspr.) att lita
i bet. nöjas med, lita på
motsvarar isl. hlita och att lita i
bet. se (enl. Kydqv. II s. 219)
är det isl. lita. Att fsv. ej
uppvisar någon stark böjning af lita
beror därpå, att ordet träffats
blott i inf. och pres. konj. I
nysv. förekommer (arkaistiskt)
let jämte litade och litte utan
skillnad i betydelsen.
1. Prästen skulle få en
tredjedel af tionden, de öfriga två
tredjedelarna skulle delas jämt
mellan kyrkan, biskopen och de
fattiga, se nedan.
2. Uæþær daghær m. Dag,
då vädret är godt 1. tjänligt.
3. Æm uæl 1. iamvæl adv.
1) Lika väl. 2) Så väl (som),
ej mindre (än): æm uæl. . . sum.
— Spillis tiundi för: fördärfvas
tionden förr.
7. Arvuþi, arvojn n. (af
aruær m. jordegendom):
landt-rnannaarbete, arbete i allmänhet,
jfr ty. arbeit, som vi lånat i bet.
arbete, under det att fsv. ordet
bibehållits under formen arfvode
d. ä. lön för arbete. Det fsv.
verbet arvofa har fullständigt
utträngts af ar’beta, ty. arbeiten.
10. Påskar f. pl. (Schlyter
m.?) Påsk, lån af lat. pascha,
jfr grek. náoxa, hebr. pessach-,
paska skuld möts v. VGrl.
paska-pœnningar påskpenningar.
11. Hussætu maþær 1. hussætis
man m. Husman, inhysing, som
ej har del i bys ägor, jfr Jiussætu
folk 1. hussætis folk.
13. Boldiur n. egentl, djur,
som lefva i samma bo, här
föraktligt om inhysing och hans
hustru.
14. Adv. þa står ofta utan
särskild betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
