Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristnu balkær - Eþzsöre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
30 Kristnu B. XXXI.
offærs ok til lius æn tua örtughær. Ok gangær husfru i
kirkiu æfter barn sit ælla bonda sin, þa gæri ok tua örtughær
baþe til offærs ok til lius i huarre kirkiu gangunne.
Þa a præstær hana i kirkiu leþa; will egh præstær hana
i kirkiu leþa, böte firi þrea markær: mark bonda kununna,
tua markær biskupinum.
Hær byrias kunungx eþzsöre, i þöm tælias flokka
fiughurtan ok tiughu.
I. Vm hemsokn ok husbrut, ælla huar, sum i friþ
skal biþia.
Þæssin mal æru kunungx edzsöre. Riþær man hem
at andrum þæs uiliandis, at han will bondan ælla nakuat
7. Eþzsöre (af eþær och en
afledn. af suæria pret. sor) n.
1) Ed, edgång. 2) Konungens
och de förnämsta männens i
landet ed att försvara den allmänna
freden, hvilken ed först gafs af
Birger jarl och kon. Magnus
Ladulås (den senare genom
Alsnöstadgan 1280) och därefter
förnyades vid hvarje konungaval,
hvarför den ock heter kunungx
eþzsöre. Äfven brukas termen
eþsöre elliptiskt i st. f.
eþsöris-brut: edsöresbrott, handling
hvarigenom man bryter mot
konungens edsöre. I Alsnöstadgan
upptogos såsom sådana edsbrott:
att sarga eller dräpa någon i
hans eget eller en annans hus,
att våldföra kvinna, att dräpa
eller sarga i kyrka, på
kyrkogård eller på ting, att hämnas,
sedan förlikning blifvit ingången,
samt att hugga lem af en annan.
I landslagarna finnas dessutom
åtskilliga andra brott upptagna
såsom edsöresbrott. — l denna
öfverskrift står eþzsöre i
betydelsen af edsöresbalk.
9, 10. Biþia i friþ o: hos
konungen göra förbön för den
biltoge edsöresbrytaren, att han
må få fred och tillåtelse att
återkomma i riket.
11. Öfvers, dessa mål (1. fall)
äro brott mot konungs edsöre.
12. I glossariet till ÖGl.
förklarar Schlyter genit. þæs stå
i st. f. ack. þæt, men i
Ordboken har han öfvergifvit den
åsikten, med rätta, såsom man
kan finna af motsvarande
förhållande i isländskan. Då
nämligen därstädes ett pres.
particip, antager betydelsen af ett
adj. eller subst. betecknande den
person, som utför något eller
som har förmåga, vilja, åstundan
o. s. v. att utföra något, så styr
det genit., äfven om verbet i
andra fall styr annan kasus. Så
t. ex. i Siiorra Edda þess
roð-andi, styrandi himins ok jarðar,
i Vsp. märgs vitandi, m. fl. st.
(jfr Lund: Oldnord. ordföjningsl.
s. 149, Nygaard: Eddasprogets
syntax I s. 35).
12. Uiliandis þæs o: i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
