Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drapa balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Dräpa B. I.
Hær byrias dräpa balkær, i hanum tælias flokka en
ok tiughu.
L Vm æn skialnaþær kombær manna mællum ok dræpær
huar þerra annan.
Nu kombær skialnaþær manna mællum ok dræpær
huar þerra annan; þær liggær maþær gen manne, ok botin
bæggia þerra arua kunungxs ræt, åtta örtughær ok þrættan
markær, ok samuleþ hæraþe huar þerra.
II. Um æn maþær dræpær annan ok huru drapara skal
io hæfta, ælla þær bötis oranbot.
Nu dræpær maþær man; koma til arua manzsins ok fa
draparan ok hugga þær uiþær a fötær þæs döþa, þa liggær
þær maþær gen manne, ok þæs þerra arwa, sum förra drap,
han böte baþe kununge ok hæraþe, sum för uar skilt, ok þön
6, 7. Öfvers, och
bägge-deras arfvingar betale de böter,
som konungen har rätt att
erhålla,
10. Hæfta, hæpta, i M. E:s
Landsl. och Kristoffers Ll. hækta,
isl. hepta vb. tr. Häkta; på
samma sätt subst. hæfta, hæpta
och hækta f. samt det neutrala
hæfti, hœpti i ÖGl. m. fl., hœkte
i Upl. L. och de båda
landslagarna. Härmed att jämföra
sam-mansättningssufn’xet got. -hafts,
högty. -haft o. -häftig, lågty.
-achtig, hvaraf fsv. -aktogher,
nysv. -aktig. Om växlingen f,
p, k se Rydqvist: Sv. Spr. L.
IV s. 23 f. och 249 f.
10. Oranbot f. Böter, som
af dråparens släktingar erlades
till den dräptes för att göra slut
på krigstillståndet dem emellan;
af oran f. fäjd, blodshämd, jfr
öra vb. tr. söka tillfälle eller
äga rätt till blodshämd. Termen
oranbot begagnas blott i ÖGl.
och motsvaras i andra lagar af
uttrycket ættarbot. I Upl. L.
fins oruna bot, som Schlyter,
ehuru orden hafva olika
betydelser, anser vara d. s. s. oranbot,
men jfr härom Amira: Altschw.
Obl. s. 397.
13, 14. Antingen står arua,
ehuru ursprungligen oblik kasus,
här såsom nominativ (jfr
landboan i st. f. landboen Eþs. l: 8),
hvilket Schlyter tyckes taga för
gifvet, då han i Gloss. till ÖGL
art. þæn anför detta ställe med
ändring af ärva till arve, eller
är arua(r) . . . han en i lagen
ej sällsynt anakolutisk
konstruktion, öfvers, och arfvingarna
till den af dem, som först dräpte,
de böte o. s. v. Jfr äfven å
de följande raderna þæs arua,
sum siþan drap, þer . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
