Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drapa balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dräpa B. Y.
til omynd giuit a gipta kuælde ok mælt a fæstninga
stæmnu. Nu sighia barnin sik uara laghskipt uiþær faþur sin,
för æn han þa gærþ giorþe, ok soknare sighær ne mot,
þa aghu þön uita mæþ eþe fiughurtan manna, at þön uaru
5 lutskipt uiþær han, för æn han þa sak giorþe. Nu æn
þæt ær bondans son, sum drap, ok kunungxs soknarin
sighær egh han uara lutskiptan fran bondanum, þa ær
þæt bondans uitzorþ uita han lutskiptan fran sik mæþ eþe
fiughurtan manna. Han a egh hanum til hafs at uisa ok
io egh i hirþgarþ. Han skal hanum byght bo i hændær sætia,
þa ær han uiþær son sin lagh skiptær. Hauær han egh
byght bo hanum i hændær sætia, þa fa hanum boskap,
þæt æru kuiki kuste þer, sum bo skal mæþ byggia. Þa
þæsse eþa gängas, sum nu æru saghþe, þa skal kunungxs
15 soknare ok malsæghande ok hæraþzshöfþinge nær uara,
þy at þer æru alle malsæghanda at þy male. Nu raþa
1. Gripta(r) kuældær m. Den
afton, då äktenskap fullbordas
genom den af giftomannen
förrättade gipt 1. gift d. ä. den
handling, hvarigenom kvinna
gifves någon till hustru och
hvilken skall förrättas af den
släkting, som af denna handling
kallas gipta(r) maþær giftoman. —
Fæstninga stæmna 1. fæstnaþar
stæmna f. Sammankomst till
tro-lofnings förrättande (fæstning
betyder ock löfte i allmh.).
2. Laghskiptær adj. (eg. pret.
p.): Skild från en annan genom
laglig delning af egendomen
(lagli-skipte, lagha skipt).
5. Lutskiptær adj. Genom
delning åtskild (af lut ær m. lott,
del).
9, 10. D. v. s. bondens son
är icke skild fran faderns bo
därför, att han reser till sjöss
eller att han gifvit sig i
hof-tjänst, utan han skall likväl hafva
sin andel af faderns bo. — Här
är alliteration, tydande på
ursprunglig var sform.
10. Byght bo o: i bruk varande
gård 1. hemman, jfr bygliþær by
i motsats till öþis ’by.
13. Kust ær, kost ær m. Kost,
föda, pl. saker, egodelar; ’kuiki
kuste ack. pl. kreatur. Tillägges
här såsom förklaring, emedan
ordet boskap ær i sig själft har
en vidsträktare betydelse, näml.
bohag med inber. af fäkreaturen.
16. Presens partic. böjes i
fn.-isl., då det nytjas
substanti-viskt (de s. k. mil-stammarna),
i sing. såsom fw-stammarna, i
plur. såsom de enstafviga
konsonantstammarna d. v. s. får i
nom. och ack. ändelsen -r med
z’-omljud af föreg, vokal (Noreen
Gr. 2 § 351). I fornsv. däremot
uppvisa dessa kasus såväl -er
(utan z-omljud) som -ar (så här),
se Rydqvist: Sv. Spr. L. II s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
