Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 Dräpa B. XVII. Nu kunnu þe hittas, fræls man ok annöþughær, dræpær huar þerra annan, þa ær þæn frælse gildær ok þrællin ugildær, þy at han uar egh folk fræls. § 2. Nu uarþær gæfþræll dræpin, han ær gildær at þrim markum taldum. utan hin giui ut aruit, sum þæt hauær inne, ok ættin æpte eþ fiughurtan manna uita, at han uar egh gæfþræll. XVIII. Vm æn lurkær landafæghi uarþær dræpin ælla lekare, ælla ughurmaghi dræpær man. Nu uarþær dræpin lurkær landafæghi, þæt æ þæn ma-10 þær, sum gangær mæþ pik ok ringaþum bulla; han ær gildær at þrim markum. §. 1. Nu uarþær lekare dræpin, þa böte arua hans þriggia iamlanga gambla kuighu ok köpa hanum nyia hanzska ok nyia skoa ok smyria baþe; þa skal taka kuighuna ok leþa up a högh ok hålan i hand arua 15 lekarans sætia. Þa skal bondin til hugga mæþ gisl þry hug; far han haldit, haui at botum sinum, slippær hanum kui-ghan, þa slippe hanum aldær faghnaþær. §. 2. Nu dræpær ughurmaghi man, þæt ær þriþiungær af fiaratighi markum; þæt takær malsæghande ok huatzske karl ælla kunungær. o. Öfvers, om icke den gifver ut arfvet, som hafver det inne. — Därigenom visar han, att den dräpte ej var hans gäfträl. 7. Lurkær (isl. lurkr) in. 1) Påk, stör. 2) Odugling, lurk; lurkær landafceghi o: landstrykande tiggare (fœgJiia: fäja, sopa). 9. œ =-- ær, såsom också står i två handskrifter. Jämför härmed vår nuvarande talspråksform ä. 10. Schlyter (Ordb. s. lOOa och 512b) menar, att ringaþær betyder rund och är pret. part. af ringa göra rund, men detta verb betyder annars förse med eller omgifva med ring och 'bulle ensamt betyder en rund skål. Tamm i Uppsalastudier s. 33 anser därför, att här menas en skål, besatt med ringar för att därmed bäras på stafven. „1 denna beskrifning igenkännes det ännu bibehållna bruket inom katolska kyrkan, att pilgrimerna vandra med en staf och därvid fäst rund flaska, vanligen förfärdigad af kurbits" (Schlyter). 12. þriggia iamlanga gambla =þriggia ära gambla. 12, 13. köpa och smyria äro infinitiver se sid. 39a. 12—17. I äldre VGl.fms ett likadant stadgande, men där gäller det gycklare, som blifvit sargad ; det tillägges, att om han blott blir slagen, botes därför intet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>