- Project Runeberg -  Östgötalagen med förklaringar /
114

(1895) [MARC] With: Axel Olof Freudenthal - Tema: Östergötland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gipta balkær

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

Gipta B. III.

III. Um huru uiþærmun skal gæra ok mantul köp, æn
hænne iorþ fulghþe.

Nu þön kona, sum sua mykil omynd fylghir, at þæt
ær siattungx attungær i bygdum by ælla þriggia märka
5 eghn i humpe ælla hapi, hænne fylghir uiþær mund: þæt
æru tua markær ok tiu öra til mattul köps.

IUL Vm huru man skal kunu fæsta, ælla annar fæste
æn þæn, sum a; ok þæn ma fæsta, sum bazst uill.

Nu skal þæn fæsta, sum næstær ær a fæþrinit, þa skal ok
io næmna fylghþ hænna. Nu fæstir annar andrum kunu æn
þæn, sum næstær ær a fæþrinit, þa böti fiuratighi markær
ælla dyli mæþ þrætylftum eþe ælla uiti mæþ þrænne
fiu-ghurtan manna eþum, at han feste hana þem manne mæþ
hans luui, sum rættær gipta man ær. §. 1. Nu kan þæn

1. Uiþærmund) f. Gåfva
af två marker, som i det fall
flocken stadgar gafs af
brudgummen åt bruden såsom
gengäld för omynd. Ordet är
sammansatt af uiþær (i ny s v.
ve-der-) emot och mund gåfva samt
motsvarar således till både
sammansättning och betydelse det
isl. gagngjald o: ersättning, som
brudgummen gaf bruden för
hennes heimanfylgja. Såväl
uiþærmund i ÖGl. som gagngjald på
Island tillföll hustrun först efter
mannens död (se Kock: Tydning
af g:la svenska ord s. 122 f.).

1. Mantid eller assim.
mattul (isl. mottull) m. Mantel.
Ordet fins i alla germanspråk, men
är icke dess mindre lån från
lat. mantellum, hvaraf ock fran.
manteau. I isl. fins ett synonym
af nordiskt ursprung nämligen
skikkja, jfr vårt skynke.

4. Attungær m. 1) Åtting.

2) En af de delar, i hvilka en
by var indelad, och hvilka
delar utan tvifvel varit
åttondedelar af ett visst helt; men detta
hela har icke, åtminstone
öfver-alt, varit själfva byn eller stått
i ett bestämdt förhållande
därtill (Schlyter, med hänvisning
till Styffe: Skandin. under
unionstiden s. 183).

5. Humpær m. Ur f j all, ett
från en bys öfriga egor skildt
jordstycke; Jiapær förekommer
endast i förbindelse med
Imm-pær såsom synonymt därmed.

7. ælla [æn\ annar

10. Fylghþ L ~ omynd.

10, 11. Om annan man
tro-lofvar eller om präst viger utan
nästa fädernefrändens samtycke
och närvaro, så säges denne
vara ræntær gipta mala, jfr
Uaþ. 14 och här nedan fl. 6,
enligt hvilken böterna för slik
lagöfverträdelse utgjorde 40 marker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:16:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oglfreud/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free