Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ræfsta balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ræfsta B. XXIII.
205
sakær uara. sum a fæmtinne gær ræt. Nu möta hanum
ængin ansuar a þinginu ælla fæmtinne af þæs alwm, sum
stæmt uar, nu kære han at han gærþe egh hanum ræt, þa
skal han dylia, at han uisse egh, at hanum uar þing stæmt,
ælla ok at ,,mik uar förra til eþa saght, æn þu stæmde 5
þing", ælla ok at »iak uar siukær sialuær", ælla iui döþum
såt, ælla uar a flæti fear sins: þæt æru hans lagha forfal.
Orkar han egh eþe, þa böte þrea markær ælla uiti mæþ
eþe fiughurtan manna, at aldær þæn rættær, sum hanum uar
skildær, han uar hanum buþin a fæmtum, ok wlte sialuær io
at »þu uilde egh uiþær taka". Nu biuþær han hanum ræt
ok han uill egh uiþær taka, utan stæmnir ok sökir æftir
up a han þry þing ok þreia- fæmtir, hætte uiþ þrim
rnar-kum firi huart þingit. §. 1. Nu æn han uill egh ræt gæra
i första þinge ælla förstu fæmt, þa skal han stæmna annat 15
þing ok sitia andra fæmt; gör han egh æn þa hanum ræt,
þa ær han sakær at siax markum. Siþan skal han stæmna
þriþia þing ok sitia þriþiu fæmt; will han æn þa ræt gæra
ælla biuþær landzs lagh firi sik, þa ma han egh firi lagha
soknina fallin heta. Kære hin til hans, hui han giorþe egh 20
suffixet -gi 1. -ki, i isländskan
ekki, för eitki, se Rydqvist: Sv.
Spr. L. bd II s. 525f., Bugge
iAr-kiv IV s. 128. Af ingti uppstod
nysv. inte, hvilket såsom
pronomen associerat sig ined öfriga
neutralformer på -t, ss. något
litet och dylika, samt i följd
däraf fått formen intet. Då denna
form användes såsom
adjektivpronomen, associerar den sig
ytterligare med formerna ingen och
inga, i följd hvaraf i våra dagar
uppstår formen inget, se Noreen:
Orddubletter s. 30.
2. ængin ansuar o: inga
genmäl en.
6, 7. Märk den anakolutiska
öfvergången från direkt till
indirekt anförande, från första till
tredje person.
10. Man kan vara tveksam,
om icke orden ok wlte sialuær
at böra räknas med till
edsfor-muläret, i hvilket fall subj. þu
vore underförstådt. Men då i
två handskrifter han utsättes
såsom subj., har jag anbragt
citationstecknen i enlighet därmed.
12, 13. Öfvers, utan
stämmer och lagsöker honom på tre
ting och tre fämter
19. Landzs lagh n. pl. 1)
Allmän lag: a) landskapets
allmänna lag, b) rikets allmänna
lag, c) landsrätt i motsats till
stadsens lagh. 2) = lagh o: ed
i rättegångsmål (här).
19, 20. Öfvers, då må han
icke dömas skyldig [att böta]
för lagsökningen, (som skulle ske
med tre ting och tre fämter).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
