Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bygda balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 Bygda B. XLV.
uær fot. Nu köper man hors ælla ko, huat hælzst sum
þæt ær, ok föþis af, ok klandas siþan þæt fæ, sum han
fangit hauær, þa skal þæn affostær haua, sum up hauær fot,
þy at ængin man ma annars manzs kalfs fostre uara, ok
5 þæn löse, sum ræt kænt hafþe.
XLVI. Um æn mæn skiptas gæuum uiþær ok klandas
siþan firi þem, sum fangit hauær.
Nu skiptas mæn gæuum uiþær, nu klandas firi þem,
sum þighat hauær, ok kalla af sik uara þiuf stulit, þa skal
io han uita mæþ eþe tuæggia manna ok tolf æftir, at hanum
uar giuit ok han uar egh þær þiuuær at; þo matte man
giua, at egh uare uin til. Nu klandar þæn, sum gaf, ok
kallar egh giuit uara ællæs egh lönat uara; hauær þæn
handa mællum, sum þa, þa a han uitzs orþ, sum þa, mæþ
15 eþe, at þæt uar hanum giuit ok han lönaþi.
XL VIL Vm æn man auærkar iorþ annars, siþan han ær
næmd fældær; þæt ær fiæþær tiugh sak.
Nu auærkar man eghn annars manzs ok kærir þæn,
sum eghnina a, lati ut eghnina mæþ þre markær. Nu
hal-20 dær han i þrim þingum ok þrim fæmtum, þa ær han at
þrim markum sakær. Nu fællir næmd han ok koma a
han lagha döma ok auærkar æn siþan, þa ær þæt iorþa
ran fult ok fiæþærtiught.
XL VIII. Um æn man feste eþa ok uill uita sæt mal.
25 Nu fæstir man eþa ok uill uita sætta þem, löse eþ
3. Affostær n. Afföda (af
fäkreatur).
4. Kalfs fostre, halva fostre
m. En som uppföder kalfvar;
öfvers, ingen är skyldig att
uppföda kalfvar åt en annan.
6. skiptas gæuum uiþær o:
köpa lösegendom af hvarandra
utan biträde af mäklare, se sid.
182b.
9. Öfvers, och [den, som
klandrar,] påstår saken vara från
honom stulen.
17. Næmd fældær adj. Fäld
af nämd.
25 ff. Ej blott i själfva
eds-formulären har Lind i sin ofta
citerade afhandling funnit
lämningar af den gamla poetiska
lagaffattningen, utan äfven på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
