50 öre à 4 kr. 50 öre pr lisp.; fårkött, färskt 3 kr.
50 öre à 5 kr. pr lisp.; d:o saltadt 4 kr. 50 öre
à 5 kr. pr lisp.; fläsk, färskt 5 à 6 kr. pr lisp.;
fläsk, saltadt 6 à 7 kr. pr lisp.; talg 5 kr. pr lisp.;
ister 40 à 45, öre pr skålp.: ost, sötmjölks, 40 à
50 öre pr skålp.; skummjölksost 15 à 16 öre pr skålp.;
smör 67 à 70 öre pr skålp.; ägg 80 öre pr tjog.
Torgpris vid Åtvidaberg.
Den 14 November,
Hvete 90 öre, 1 kr. ä 1 kr. 10 öre pr 20 skalp.;
råg 855re pr iOJskålp.; ärter 15 a IG kr. pr tunna; korn
85 a 85 öre pr 20 skalp.; blandsäd 75 öre pr 20
skalp.; hafre 70 k 74 öre pr
50 öre pr tunna; kött 4 kr.
fårkött, färskt. 3 kr. 50 i
färtkt, 5 a G kr. pr lisp
öre a 7 kr. . - lisp.; talg 5 kr. a 5 kr. 50 öre
lisp.; ister 32 öre pr skalp.: ost, sötnijölks, 40 a
ört. pr skalp.; ost, skummjölks 13 öre pr skalp.; si
70 å 75 öre pr skalp.; ägg 1 kr. pr tjog.
Torgpris i Waldemarsvik.
Den 14 November.
Hvete 95 öre 20 skalp.: råg 85 öre pr
ärter IG kr. pr tunna: korn 90 öre pr
hafre 75 öre pr 20 skalp.: potatis 3 kr.
tunn»; kött 4 kr. pr lisp.; fårkött, färskt. 3 kr.
öre pr lisp.; fläsk, färskt, 5 kr. pr lisp.; talg G
st. sötmjölks, 50 öre pr skalp.; ost, sk
20 skalp.: potatis 3 kr.
a 4 kr. 50 öre pr lisp.;
•e i. 4kr. pr lisp.; fläsk,
fläsk, sallad t, G kr. 50
K skalp
Torgpris i Tranås.
Den 13 November.
Hvete 85 öre pr 20 skålp.; råg 80 à 85 öre pr 20
skalp.; korn 80 ä 85 öre pr 20 skalp.; blandsäd 75
öre pr 20 skalp.; hafre 70 öre pr 20 skalp.: nötkött
S kr. 50 öre a 4 kr. pr lisp.; fläsk, färskt 5 kr. 25
öre a 5 kr. G0 öre pr lisp.; ost, sötmjölks, 40. 50 ä
55 öre pr skalp.: smör 75 k 80 öre pr skalp,
sammalet, 1 kr. pr 20 skalp.; rågmjöl, toppad
10 öre pr 20 skalp.: rågmjöl, prima, 1 kr. 30 öre pr
20 skalp.; sill S k 10 öre pr skalp.
Torgpris i Wadstena.
Den 14 November.
Hvetemjöl, danskt, 2 kr.: d:o svenskt 1:90; råg-
mjöl, ståladt, 1:70; g:o flnmalet 1:40; d:o toppad t
1:80; d:o sammalet 1:15; kornmjöl 1:70: d:o gryn
1:70: blandsädsmjöl 1 kr:; kli 75 öre: allt pr 20 skål]..
Nötkött 4 il 5 kr.; fårkött 4 k 4; 50: fläsk, färskt G
k 8 kr.; dito »altadt 7 k 9 kr.; dito rökt 10 kr. pr
20 skalp.; ägg 1: 20 pr tjog: smör 75 k 85 öre, ost,
sötmjölks. 50 öre: skummjölks 18 k 20 öre: digrisar
40 öre; gäss 40 k 45 öre; lax 40 öre; gädda 20 k 25
öre; aborre 25 öre; strömming 10 k 15 öre pr skalp.:
lögor 1:50 pr val: potatis 3:50 k 4 kr. pr tunna.
Ved, björk-. 14 k 15 kr., al- 12 kr., barr- 10 kr. pr
Torg- och hamnpris i Norrköping.
Lördagen den 14 November.
Hvete 90 öre à 1:10; råg 80 à 85 öre; koin 85 k
95 öre. hafre 75 k 78 öre pr 20 skalp.: ärter, gula,
14 k IG kr.: gröna 16 k 18 kr. pr 03 kannor; potatis
1 ii 5 kr.; kålrötter 3 kr. pr tunna.
Motala torgpris.
Den 14 November.
Hvete 85 öre k 1: 05 pr lisp: råg 75 k 85 öre pr
lisp.: korn 75 k 90 öre pr lisp.: flättrhig 75 k 90 öre
pr lisp.; ärter 14 k 17 kr. pr tunna; blandsäd :0 k
75 öre pr lisp.: hafre 70 k 73 öre pr lisp.; potatis 3
ii -1 kr. pr tunna: oxkött 4 k 5 kr. pr lisp.: fläsk,
färskt 5 k 5: 50 pr lisp,; dito saltadt G k G: 75 pr
lisp.; fårkött 4 k 5 kr. pr. pr lisp.; smör 85 k 90
öre pr skalp.; ost, sötmjölks. 7 k 8 kr. jr lisp.: difo
skummjölka 2 k 3 kr. pr lisp.; ägg 90 öre k 1 kr.
pr tjog.
</chapter>
<chapter name="Här och der i Östgötabygden. II">
Här och der i Östgötabygden.
Teckningar ur folklifwet
af
Halfdan Skog.
II.
Fiskarflickan.
Der Slätbaken går intill egorna af
Lundby egendom i Å socken på Wikbolandet gör
den en inskärning i landet och bildar en wik,
som allmänt kallas Lundby-wik.
Här är i sanning naturskönt.
Rundt omkring wäxer en tät furu- och
granskog och nedom densamma sjunga de
klara, glittrande böljorna sin entoniga sång
under det de plaska mot den gröna
stranden. Och midt emot, på andra sidan
hafswiken, ser man bördiga sädesfält och täcka
gårdar. Wänder man sedan ögat mot
wester, så ser man Mem, inbäddadt bland
löfträd, och ett litet stycke derifrån Liljestads
gamla säteri. Man kan i flere timmar
betrakta den wackra taflan, utan att bli trött
derpå.
Lundby-wik är nu mera alldeles obebygdt,
men wid tiden för wår berättelse fans
derstädes en stuga, wisserligen liten och torftig,
men det oaktadt treflig och inbjudande.
Utanför fönstren woro till och med några
billigare blomslag och prydnadswäxter
planterade. Allt omkring den lilla kojan war
putsadt och fint. I allt röjde man ordning
och skönhetssinne.
Stugan låg alldeles inwid sjöstranden,
ja, så nära densamma, att wågorna, då en
storm upprörde wattnet, slogo mot den ena
gafwelwäggen. Ett litet stycke från stugan
låg ett skjul och inwid detsamma woro
fisknät utspända för att torka. Wid stranden
låg en rätt stor båt uppdragen på land.
Man ser wid första anblicken af det lilla
stället, att en fiskare bebor detsamma.
Nere wid stranden sysslar en man. Hans
gråsprängda hår och skägg, hans nedböjda
gestalt och de många rynkorna i hans
panna gör att han ser mycket gammal ut,
oaktadt han ännu ej räknar mera än
femtio år.
Dagen är mycket warm; solen rigtigt
bränner. Den gamle fiskaren, ty det är den lilla
kojans egare, håller just på med att ställa
sina fiskredskap i ordning till den stundande
aftonen.
— Far, hördes en djup, melodisk stämma
från stugan. "Har du nu tillfälle att gå
upp för att spisa?"
— Icke ännu, mitt barn, swarade
fiskaren i det en glädjeblixt syntes på hans
wäderbitna ansigte.
Den unga flickan gick ned till den plats,
der fadern arbetade.
— Jag wille gerna att du skulle komma
in medan maten är warm, sade hon, då hon
stod wid hans sida.
— Arbetet måste göras först, sade han, i
det han såg upp på dottern.
Den unga flickan, som såg ut att wara
omkring tjugutwå år, war mycket wacker
ehuru hennes hy war solbränd och hennes
händer walkiga af det stränga arbetet, ty
Maria fick följa sin far på hans arbete, och
då han vittjade näten war det alllid hon,
som fick sköta båten, och det war minsann ett
mödosamt arbete att ro den stora
fiskarbåten. Maria egde ett i allo ståtligt utseende
och ur hennes klara, blå ögon framlyste
denna hjertats oskuld och godhet, som
ingifwer förtroende.
— Jag kan helsa dig från inspektor Kling,
återtog fadern efter ett ögonblick.
En mörk sky drog öfwer den unga flickans
wackra ansigte.
— Då jag war nere wid Mem i morgse,
mötte jag honom... Han talade om dig.
— Jaså.
— Han kan inte glömma dig, sa' han,
och han sörjer öfwer det afslag du gaf
honom på hans frieri. Han skulle komma hit
öfwer en dag.
— Bjöd du honom hit?
— Nej, han sade sjelf, att han skulle
komma.
— Men han får inte se mig, då han
kommer, ty då skall jag laga att jag är ur
wägen.
— Du är således lika bestämd?
— Ja, min far.
— Men om du gaf honom ditt ja-ord,
så blefwe du likwäl wälbergad. Hur länge
tror du att jag sträfwar hålla i med detta
arbete?... Det inbringar dessutom så
litet... Jag är snart orkeslös och då står
du på bar backe — och ända kunde du —
en fattig flicka — sitta som inspektorsfru
på Liljestad... Det är allt någonting att
tänka på, min flicka. Det är sant, att Kling
icke längre är ung, men en redbar och
dugtig man är han i alla fall.
— Men Harald?
— Hwem wet hwar Harald fins eller om
han mera kommer tillbaka. Är det icke tre
år sedan han reste, och under tiden har han
ej låtit höra af sig det minsta? Kanske
ligger han redan på sjöbotten... Hafwet är
så osäkert.
Den unga flickan böjde hufwudet. Tyst
gick hon wid faderns sida upp till den lilla
kojan... Men i hennes ögon glittrade det
så underligt... Det war ett par klara
tårar, helgade åt minnet af
honom,
barndomswännen.
***
Wi wilja återgå några år i tiden.
Maria war endast tolf år, då hennes mor
dog. Den fattige har ej råd att låta sina
barn gå sysslolösa; Maria fick nu sköta
hushållet, hwilket wisserligen ej war stort, men
dock stort nog för en tolfåring, helst då
denna tolfåring, utom sysslorna inom hus,
äfwen skall följa sin far på sjön och hjelpa
honom med hans arbete. Men det gick, ty
Maria war en dugtig och arbetsam flicka.
Så läste hon fram sig för presten, och
den söndagen, då hon första gången gått
fram till Herrans bord, undrade hon wid
sig sjelf om någon kunde finnas, som war
lyckligare än hon. Och då hon gick ut från
kyrkan, kom Harald, den unge, raske
sjömannen, hennes barndomswän, fram emot henne
och räckte henne sin hand.
Ett år derefter frågade Harald henne en
afton om hon kunde älska honom, då han
— om hon gjorde det — wille göra allt för
att bereda sig och henne en framtid. Icke
kom hon ihåg hwad hon swarade och icke
wisste hon heller rigtigt hur det gick till,
förrän hon låg i hans famn och kände hans
armar fast omsluta sig.
Nu war hon den lyckligaste menniska på
jorden.
Och så skulle han företaga sin "långtur",
den resa af hwilken han hoppades allt. Inte
skulle Maria gifta sig med en simpel
sjöman, dertill war hon för god och wacker,
tyckte han, utan nog skulle han åtminstone
wara styrman, då han kom hem.
Det war nu tre år sedan hon såg
"Ellida" aflägsna sig, sedan han från dess däck
wiftade med den blanka sjömanshatten åt
henne, och sedan dess hade man ej hört det
minsta om honom. Kanske war det sant
som fadern sagt? Måhända låg han redan
på hafwets botten? Men nej, så kunde det
icke wara!... Det sista, menniskan
förlorar, är hoppet.
Så friade en dag inspektor Kling på
Liljestad till henne, men hon gaf honom ett
bestämdt afslag. Kling war en medelålders
man, som egde en liten förmögenhet,
hwarförutom han hade stor lön af sin husbonde.
Detta allt wille han nu dela med den
fattiga fiskarflickan, hwilken dock ej antog hans
hedrande anbud. Harald war fattig, men
han war omtyckt af alla, hwarför han ej
utan skäl hoppades att winna framgång för
sina framtidsdrömmar, att bli herre på
"egen skuta"!
***
Det war en mörk och ruskig höstafton, en
tid efter först skildrade händelser. En skarp
ostlig storm dref Östersjöwågorna med kraft
in i Slätbaken. Regnet föll i strömmar från
en mörk och mulen himmel, hwilken endast
upplystes af de klara blixtarne. Åskan
bullrade doft.
Natten war hemsk, och de båda
inwånarne i den lilla fiskarkojan kunde ej sofwa.
De sutto der och sågo genom det lilla
blyinfattade fönstret ut öfwer den mörka sjön.
Då någon häftig åskknall hördes, bleknade
den unga flickan och omfattade krampaktigt
sin fars arm. Hon war icke rädd, men
äfwen den mest starke känner en helig rysning
genombäfwa sig, då han hör och ser
naturens storhet... Det är dock ett skönt
skådespel, när naturen befinner sig i uppror
och elementen formligen drabba samman.
Då hördes ett doft ljud, hemskt nog för
öron, som förstodo dess betydelse. Det war
nemligen ett nödskott. Så wäl far som
dotter sprungo upp...
— Skynda dig flicka! sade fiskaren och såg
minst ett tiotal år yngre ut, der han, hög
och allwarlig, stod upprätt på golfwet.
Den unga flickan knöt en duk öfwer sitt
hufwud, fadern tog sin gamla luggslitna
mössa och båda lemnade rummet. De
förstodo så wäl hwarandra, att några ord om
ändamålet med denna tillredelse ej behöfdes.
Genom bådas förenade bemödanden war
båten snart utskjuten i wattnet. Far och
dotter kämpade inom kort mot de wredgade
böljorna, af hwilka båten kastades upp och
ned som ett nötskal.
När de kommit utom den utskjutande
bergsudden sågo de ett stycke ned mot Stegeborg
en lanterna. Der wisste de, att de
nödstälde woro att finna, och dit styrde de för den
skull båten. Fiskaren satt wid den ena åran
och dottern wid den andra. Det gick icke
fort, ty wågorna kastade båten tillbaka, men
ändtligen woro de dock framme.
Hwad Marias hjerta slog hårdt, då hon
i fören på skeppet, hwilket grundstött på en
underwattensklippa, läste namnet "Ellida".
Och då ett tåg kastades ut, war hon den
som klättrade uppför, under det fadern
stannade qwar i båten, hwilken fastsurrades wid
sidan af skeppet.
Något hopp om att i natt få det af
grundet fans icke, utan beslutades i stället, att
passagerarne skulle gå i land, och åtog sig
Marias far att wisa wägen.
Då Maria stod och talade med kaptenen
framkom en ung man, hwilken då han fick
se flickan, utsträckte sina båda händer mot
henne. Det war andre styrmannen, Harald,
barndomswännen.
Dagen efter blef fartyget lyckligt loss och
inbogserades till Mem.
***
Behöfwer jag wäl tillägga mera? Må
det wara nog sagdt, att ett par månader
derefter stod ett storståtligt bröllop i Å kyrka.
Det war då Harald och fiskarflickan blefwo
ett par.
Till och med inspektor Kling war
närwarande på bröllopet och han sade:
— Jag ser nog nu att jag icke blifwit
någon passande man för Maria, men en
god wän kan jag likwäl passa till... Och
det tillåter du mig wäl wara? sade han till
den täcka bruden.
— Tack farbror! swarade hon och såg så
innerligt lycklig ut.
</chapter>
<chapter name="Minneslista för biodlare">
Minneslista för biodlare.
(November månad.)
Bina behöfva nu endast ostörd ro (den
minsta slöt mot kupan oroar dem) samt frisk
luft i riklig mängd, hvarföre flustren böra
fullt öppnas. Ännu finnas såväl i Europa som
Amerika biskötare, hvilka anse luftvexling i
kupan upptill nödvändig och vi hafva helt
nyligen hört dylika yttranden af biskötare,
om hvilka man skäligen skulle kunnat hoppas
bättre. Öfverflödig kolsyra i kupan verkar
utsot och död; kolsyran är tyngre än vanlig
luft och ännu tyngre än upphettad, af bina
uppvärmd, luft. Hvad nytta då af
luftväxlingen upptill? Ingen! — blott
värmeförlust. Haf i stället flustren öppna till hela
sin längd — äfven under den starkaste köld,
och vi äro förvissade, att öfvervintringen skall
lyckas — förutsatt att bina ej störas, att de
äro unga, hafva ung drottning och tillräckliga
förråd öfver sig, samt att kuporna äro varma
och lufttäta såväl upptill som kring sidorna,
och att utrymmet ej är onödigt stort. Se väl
till att råttor ej få tillträde till dem och
tillse, att om bina stå ute, de ej af blåst
eller annat kunna rubbas. Man har
framhållit som möjlig orsak till yngelröta, att
bina insamlat frostskadadt frömjöl till föda
åt sitt yngel. Så har i år inträffat i våra
bigårdar. Efter några frostnätter var
väderleken så blid, att bina i mängd flögo och
arbetade samt indrogo frömjöl till det
obetäckta yngel, som ännu i början af Oktober
förefans i kuporna. Det skall blifva af
intresse att erfara följderna.
<tab>(Sv. Bi-Tidning.)
</chapter>
<chapter name="Landtbruksafdelning">
Landtbruksafdelning.
En ny maskin för jordbrukare.
En täckdikningsmaskin har konstruerats af
bröderna Nilsson i Bjurkärns socken,
Nerike, och patent å uppfinningen sökts. De
med denna maskin gräfda dikena ha åtskilliga
rätt betydliga fördelar framför de med hand
gräfda. Så t. ex. bli dikena efter maskinen
smala, så att rören komma att ligga
orubbliga uti dem; kostnaden att igenfylla dikena
blir äfwen förhållandewis liten.
Med ett par goda dragare och 3 man kan
en person, med liten wana att sköta
maskinen, på omkring 10 timmar gräfwa 2- till
300 famnar diken till 4 fots djup. Jemför
man härmed arbetskostnaden för dylika för
hand gräfda diken, skall man finna att de
maskingräfda dikena blifwa mera än 50 proc.
billigare. Detta är en omständighet, som
för wårt lands landtbrukare är wärd att
beakta.
Om jordloppornas nytta
hör man sällan eller aldrig talas, och likwäl
hafwa dessa små, swarta insekter sin
bestämda plats i naturens hushållning som
nyttiga djur. Huru ofta harmas ej
trädgårdsegaren öfwer, att jordlopporna skada
deras rädisor, kålplantor o. s. w. Men ej
talar man om, huru de äfwen angripa och
förtära ogräs, såsom åkerkål, åkersenap etc.,
i det att de först mer eller mindre förtära
de unga plantorna, senare äfwen blommorna
m. m. Sålunda göra de god tjenst som
"sommar-luckringsmaskiner" och böra ej
öfwer det hela fördömas.
Om förwaring af rofrukter
m. m. under wintern.
Swenska senaste trädgårdsodlareförbundet
uttalade på månadssammanträdet sina
erfarenheter med afseende på sättet att förwara
rotfrukter m. m. under wintern. Som detta
ämne torde wara af intresse för en större
allmänhet, som utan att wara fackmän, dock
behöfwer under wintern innehafwa
rotfruktsförråd, meddela wi här nedan i korthet de
på mångåriga rön stödda förwaringsmetoder,
som förbundet angaf.
Kål förwaras med fördel fritt hängande
med snören om stockarne i fuktfri källare.
Wid störte förråd är det fördelaktigt att
lägga den i stackar, täckta med jord och strö
samt med eller utan lufttrummor. Inslagna
i kallbänk i sand lämpa de sig synnerligen
för fröodling. Kålen tål mindre kyla, då
stocken är borta än då den finnes qwar.
Kålrötter böra öfwerwintra i källare eller
stackar täckta med torr jord samt granris
eller halm och helst under skjul; i brist på
sådant tan en betäckning af assaltpapp an-
wändaö. Afloppsdite bör anläggas ntndl
kring stacken.
Velar odlas i allmänhet i ringa mängd i
Swerige. Blir det fräga om förwaring,
torde denna bäst försiggå i källare; i stack fä
de ej täckas för tunt.
Morötter och millicninrfor öro i allmänhet
swäia all bälla frista under den kalla ärs»
tiden. Tock låter det sig med goda resultat
göra, om man sörwarar dem i sand i en
kall källare eller ute i pyramid cch behand»
lar dem som tälröitmia. Täckningen bör
ej ske förr än kälen galt nägra lnm ned i
stacken. Högt belägen mark bör sökas. Po!»
sternackorna tä!a dock mera fukt än mcröt»
terna. Alt lala di ni stä ute pä landet bar
äfwen wifat stg sördelakligt.
Selleri cch burjo hälla sig bra i laswar i
kallrum eller ute i bänk, täckt med löf. Purjo
börjar ruttna cch wära wid minsta blidirä-
der. I jordhögar kttttna selleri cch purjo
äfwen förwaras, ont de ej äro för blc.drila.
Ufwen har det wifat sig fötdllakligl at! lägga
ned lökarne pä gräswall i rännor cch täcka
dem med lorf fä alt grässidan kcmmer nedä!
cch fedan lägga ärthalm d.-röfwer. Med sel-
!eri bör man wara jörsigtigare än nud purjo.
Ninterpnrjo kan äiwen stä ute pä landet.
Persilja förmälas i kallbänk cch lemnar
dä wacktace cch kraftigare blad än instagen
i lador, i Karott rum. Uppgräfd med rot-
terna, lagd i strängar cch täckt med 1 fots
jord pä höaländ mark stär ten stg ccksä gcdt.
Jordärtskockor böra gräfwas upp med jord»
klumparne, cch strängnrne afstäras strar of-
wan marken, bwarefter äilstcckorna stackas
och täckas med jord famt, dä de frusit uägct,
med halm blandudt strö.
Rödlök förwaras i större parti bäst genom
att bredas nt i ett ungefär U tum tjockt la-
qer pä eu luftig wind och ligga der, sä länge
kölden ej är starkare än 8" Celsius. Wid
lägre gradtal kastas den npp i högar cm un-
gefär 3 fots höjd och täckes med mattor.
Wid inträffande mildare wäder bredcs den
änyo ut. Alt den fryfer gör ej nägot, blott
den långsamt linas upp. Wid mindre par»
lier har del wifat stg lämpligt alt Iäla lö>
ken torka nle, pnlfa den, lägga den i fäg»
fpän och fedan läcka den efler behof. Lök
kan wid förwaring ofwer hufwud taget be»
handlas fom öfweiwintrande frukt, men den
täl mera kyla. ___________
Den största efterfrågan i vårt land röna numera
Husavama Ståisvmaskiner
nied vidstiiende skyaosinaiKe.
I)us.-it utmärkts svenska symaskiner, su.n belönals
med Quidl&S®dftI j vid »Ila slörra uistälimngar der
de uppvisats, säljas till fclSliga g»räs, på l>eqvänia
iii"l»6<p-^Sd3asÉi?afj;Si3* ocli under fabrikens Iwtrj'/:-
j?asä«f.«* garasalä hos ilseKfjvwriisu-Fvdiiri-
lifiSS risilt- Ojreitl i Ijnköping.
(0C68)
S*iiil!cu i RWllNl
Skörden lar i allmänhet warit öiwer me»
drlmättan för hb\i- cd) ur.bcr medelmåttan
för wärbwete; till det fenares sämre resul»
lat är bukwudsakligen torkan under wären
otfaken. Nägen bar gif.oit nägot öfwer me»
delstörd. Alla andra fädtsslag bafwa waril
under medelmällan. För hafren bar ärel
waril synnerligen ogynsamt. Mindre jord
bar rdlals denued än wanligl, cch del, som
odlats, har gifwll klen störd.
Hela skörden af böst» och warbtrvle beräk-
nas till omtting 20 procent under medel-
mätlan.
Zlirikes Jytzeter.
Keifar T^illieln».
Berlin den 14 Nov. Kefiaren mäste pä
grund af föilylning hälla stg inne pä sina
Nlzstiaild och FinIanÄ.
Ned cn eustämi^igbet, fom nästan tyder
pä Iystling--o,d, begagnar lysta pressen
hwarje tillfälle alt angripa Finland och sin-
narne samt för dem framhålla, att de icke
äro nägon egen nation, ntan alt Finland är
blott en provins i del flora rysta ritel och
att det blott beror pä tejinrens nöd alt fin-
na! ne ännu bafwa ra t gen författning.
I Finland pågar under tiden striden mel-
lan finonianer cch swewmaner.
K li \\ g ii I i l [ (r,
GsterptiäMs Hapislage-
Försäkrrnp-BBlag,
Att iiincv. ars j i: I ~... -11 ::f <'.: legari' inom
Östergöilands läns HajrelsJiad.-fr.rsäkriiigs-
lx.latr, lör Iwtätkaiid* al timaöe 1 .<■;, U\:'.\>,r
■■'b omki>stniifler, n't.--r 20 öre för
hvarje 100 kroacrs fcrsäkringD-
värde samt a:: lielegarno liafva att, vid
påföljd smm i n {rlemcntet iiestämme», sina
■ r >,.,,.
Distrikt-oinbi,lon „l..,-.-,'a tider o> ii plåt
t'il dem inbetala, varder härmed tillkänna.
gifvot I.liibilp!»!» do, 10 N(.\c:nber \HS'i.
Styrelcen. (7-!i>'2)
■^id LandstiBgcts smSskolelä-
■■arUinGsemissarioni ! I inkSiiing biirjas
nytt läseår OuMiia^eii «!< » V.l Januåii
»',>-»<!. t'oiol,\ill;onlid:\iis.lkiiiiig:iromiiiträtlc,
iitföljda a! voder!,,,! li^t betyg!so licilan., kunna
till nnderteekiiad inleinnas eller med ixisten
sändas. 1'pprop uied do anmäld»: sker ofvail
v;!U«I«' «l«^ a sinr.skoh-seminariets luk.il kl.
in f. n,. bv-arefter inträdesexamen umedelkul
t'tdr&s av K(»<l«ran S'<
Sn»iis<koIc>HOm3iiarlu
fördelade i
ledlet af .la
fr.in bör
Itlll :il
Liuköpiiss
till
skall genuin l„-
begätl II. II.natt
iPI>
tor 1!,! viniu, lxtläde >i»
narlum <-,-fonlras: att »ökaml
börigt betyg styrka sigbafv:
värd, vara känd för ett gudt
förande, liafva uppnått åtminstun» lOärs-tld
samt liafva sin bemort inuui Östergutlanda i
bvarjeinte bon vid anstäldt IVirliör l„,r äd:i:
lägga följande insigter oeli !äi-d!gl,>'ter.nend!g,
a) nöjaktig kännedom af bibliska bUtut-i
efter en kort lärobok ärvenfomafUitlu
lilla katekes mod förklaring:
1>) färdighet att läsa rent ocli llyiande imi:
lill, an skritV.i en läslig och redig Itänd»
1 att nian för svåra staffel appskril
ort tliktcradt s,
Inda de
bela tal.
'lill elev må ingen antagas som är behäftat!
med sniitlosaui sjukdom eller s,,in i auscentb'
till klen helsa eller kroppslyte måsle anses till
lärarhmekallet orjenlig.
Vid elevernas antagande ma do. som ega
musikaliska anlag, liafva företräde framfor dem,
bvilka, om än., i öfrigl lika vitsordade, sakna
denna gåtVa. Afven på af sakkunnig peraon
utfärdadt betvg om den sökandes skieklighet
i de vanliga slagen af ovinlig handa.-döjd fastes
.id intagandet afseende'
Linköping i Oktober 1885.
t'. P. ileiiMao.
(liOUl I Smäskoleseminariets föreståndare.
Sedan Östergötls-iids läns lands-
ting för åren 1883—188^ beviljat ett årligt för-
slagsanslag af 1,5,1») krom.r tlil understöd å,',i>
kronoråt »Koloa- Siii- •;» iuligrSiiaiidaslöj»],
inrättatlo i förening med folk- eller småskolor
inom landstingsområdet och ordnade efter al'
styrelsen för landstingets sniåskoiesemiiiarium
godkända grunder, ktingöres liäi igenom, åttan-
sökningar om understöd .-.I' samma anslag för
är 188U, stal,la til! styrelsen för landstingets
småskoleseiiiinanuni, kunna af vederbörande
skolråd till undertecknad insändas före den 15
nästkommande December, börande desamma
åtföljas af uppgifter om den lärotid man vill
egna at slöjdundervisningen, om de arterafslöjd.
i bvilka barnen skola öfvas, och om do kost-
nader, som för undervisningens upprätthållande
beräknats samt, derest den. som handleder bar-
nen i slöjd, är lärarinna i folkskola eller små-
skola, jemväl uppgift om den kontanta lön bon
såsom sådan, oberäknadt arvodet för slöjdun-
dervisningen, erhåller af församlingen ,,iii om
det belopp, livarmed statsbidraget för hennes
Linköping i Oktober 1885.
«.'. F. Heublad.
.Sekreterare i .Styrelsen för Landstingets små-
_skcjlesei.iinarie.nl. _ 1.(5602)
Sedan Östergötlands läns lands-
ting beviljat ett anslag af -I.ikhj kronor för år
188(i till understöd åt inom landstingsområdet
upprättade slöjdskolor (Sr sos.ai- med
minst 50 och högst töo kronor för hvarje skola,
ktingöres härigenom att ansökningar ,,», under-
stöd af detta anslag, stälda till .styrelsen för
landstingets småskolcseminariuiti, kunna af ve-
derbörande sliijilskolestyrelser till undertecknad
insamlas före t!«'8i 13 nästkoniniande
I)i»c<*iiibi»i% börande ansökningarna åtföljas
af uppgift om
l:o) lärolid, beräknad i antal vockor under
aret oeli antal timmar i hvarje vecka,
2:o) arior al >!ö>d. i bvilka undervisning är
ämnad att meddelas,
:;:,,) beräknadt anlal lärjungar,
4a,) lärarens Kvalifikation,
,">-o) beräknad kostnad för skolan med sär-
skild uppgift om lärarens a«ö»ii'^.
Linköping den 5 Oktober 1885.
C. 1\ llodblnd.
Sekreterare i Styrelsen for Landstingets små-
akoleseminarium. iitöiij)
Länsmejerinnan
jlamsell Elaria Hansron tillbandagår med
biträde i tnejeriiiaiidteiingen, pä ileroin hos
EållBkane*» Sekreterare, adr. Linköping
afgifna skriftliga rekvisitioner.
Keqvireut liar att lemna fri kost och bostad
under besöket oeli erlägga till Länsmejerinnan
2 kr. i dagtraktamente under förrättningsdagar,
hvaremoL resekostnaden bestrides af sällskapet.
För att söka uppmuntra den mindre mjölk-
hushållningen och åstadkomma en välbehöflig
förbättring och större jemnhet i det a länets
allmänna försäljningsplatser io"r*c>räa smö-
ret, hvarigenom producenter deraf må kunna
draga större oeli säkrare vinst af sin mjölk-
handtering, lemnas biträdet öritt Iräa alla
12 kor och (lernuder,
Reqvisitionerna böra innehålla tydliga upp-
gifter om förräuniagsställets ^.'.uiii, pj3t-
;'.driii3 samt staiinå från närmaste jom-
vä'.-si-iation eller c.-.::.:t._.:fvci.r3g4r(l.
Linköping i April 1885."
___F r ait-b: u-T'tskon?r (-3O
Sedan Östergötlands läns iands
ting för är 188G beviljat ett anslag af 600 kro-
nor till understöd äi de J«»H»sKolelii-
< are iitom laiid»(inssområdol. som
vilja genomgå eakuisvidSiiiiselirr
annat %ä[<fi<!iiadi slöjdsemlnariam,
kungöres härigenom att ansökningar oin sådant
understöd, stälda till Styrelsen tor landstingets
smaskoleseminariuin och åtföljda af de intyg,
hvarpå den sökande vill grunda sin begäran,
kunna till undertecknad insändas före de»
15 nästkommande l>ecembei*.
Linköping den ."> Oktober 1885.
t'. F. Hedblad,
Sekreterare i Styrelsen för Landstingets sma-
skoleseminariuin. (6G06)
D.-legarne i Östgöta Hypoteksför-
ening-s Andra Åfdelning kallas liiir-
nud t:!l urtima sammankomst a Föreningens
lokal Tisdagen den ,s instBiidaiide December
kl. In förmiddag»» för alt mod i.»ledning af
Aliuiilnna Hypideksbatikens anmälan, att tör-
euingen v, ie i ordning att deltaga i revisio-
nen af Ilypidcicsbaiikc-ns räkenskaper och för-
valtning, ! !1 rovi.-T 0011 levisorsj-uppleatit nt-
. e: , eu t„rde (lo dclegare, som dervid ämna
närvara, låta kl. ' ., 10 förmiddagen a nämn-
de dag och ställe hos protokollsföraren an-
teckna si:\äl (-gon rösträtt, sm >lrn de pa
grnn! af fnllnmgter vilja för andra begagna.
1. nköping den 11 September 1885.
Styrelsen. (7:-i4ii)
Kungörelse.
f..r upptagan
förfallande ärsal
1 1 i samma n
månad
är Ö.-tgöta Hyi-oleks-
d. n 111. 11. 12 nrh
i I la ar 1.1. i)—] pa
dagen. Arsafgiflern.i kunna älven med po-
slen inställdas oeli iivitin afgiflsfritt erhållas,
mol vilkor all pmt al! t pgeiidomei - namn
i ,ii lånenuuimer imgifvas ftfvonsom postadress.
Linköping den 1 ! September 1«85.
Styrelsen. (7:i:»ti)
Tillpetitioaslistoriia.
Sin) lic inom IHnel cirkulerande peti-
tionerna angående skyddslull.-ir t.kola
; llonui.-is lill i!. ,M. Konungen före
innevarande ih.hökIs slut, anhåller jaa;
,.!l iii- herrar landstingsman eller
andra s ,,,< niotl.-ifjil djlika lör anskaf-
fande :if uMtlcrskrifler, lieiitigailelore
den 2:">:{e d<;nne.s återsända dessa
lill ii:iu-. under adress §k&g*f»S@(>
tu
A 8 Ni 8 »er.
EatreiireiiaiSaiiKtiaa
a uppi
kyrkolierdelMiställe
kfustnga Torsdage
hor kl. 11 I', tu. "A
ilen 1 September 1
li iv
ätesbyggning vid
i-lles i 'löi samlingens soe
den o instundande Uecem
,eiet skall vara färdigt Ii!
'7. Församlingen tillhanda
Tvetme lina bulvaner tor ovrfogelfängst er-
håller hvar ocli en portofritt om 5 kr. jemte
tydlig adress insändas till John Nilsson,
Långrädna. (749',1)
häller alla maleralier ],a platsen, lihtrcpren
skal! vid auktionstilirailet vara tiirsedd ined
antaglig borgen för såväl erhållna förskotter
som för aria-tets sakkunniga oeli ordentliga ut-
förande. lutningar oeli kontrakt finnas till-
gängliga hos kyrkoherden .i. I.. ]iergv::!l, hvars
adress är Vdre. 1 örsamli,^, n förbehåller sig
tvä limmars pröfvotid etter klubbslaget föran-
lagande eller förkastande al' skedda anbud.
Sund i Östergötlands län den -t Nov. 1885».
tV:ii ■',! Byggnadsstyrelwen.
Stor !2ö#iXQHftio«.
föcnotti auktion, fom förrättas
tyj& Bialby Trädgård den 2H, ö?
cic.) ^S nästkomniande Nowember
ineb början alla tre dagarne pä sta»
get VI. HO f. in., lata fytzlonlännen
ut, (.-?. I. Vtl:db»".-go l?onkurs for-
iälia niasfans hela dnrbarn och
xvaSva lösörebo, bestående aft ssuld,
silfwer, toppa-.', tnalm, u.cofing,
husgeräd, bättre ocli sämre möbler
till ätfiilliga rum, fillare linne ocli
sängkläder, kör- vdy äkerbruksred»
ftap af alla stag, bättre och sämre
foulmar- cå) willternkdon, selar för
par och enbei, ande! i äncztröstwcrk,
vno= ock bredsäningsmastinrr, s:ned-
jer^dskap, diwerse sorter spanmal,
rotfrlirtcr ock tr^d^ärdoalsier.drif-
b><ni--.>fönsiii".', inwentarier til! en
.eäder^war», lirn^drcdstap, hjul»
eke, l! I st. hästar, 1 par oxar, 2!>
(\vba mjölkkor, i tjur, fär med
lam, atftilii^a ,'tm't: samt höns i», m.
Första dagen säljas littre inwen»
tarier, hästar, oxar, fär, fwln och
höns; andra dagelt inre boet ock
kor ock tjur; tredje dagen l,wad
som äterstär af inre boet samt sa:nt
spanmäl ock rotfrukter.
Tilläten restauration stnneö.
Wederhäftigc inropare erhålla
H månaders räutefritt betalnings»
anstånd.
NyckelöbY ock Mörby i Oktober
l««H. (7084)
K. 21. Almgren. A F. Skön.
Till Salu.
i l'a ^ltlilsitrnmKii» Nolltlundelu» i ^
X Linköping förlag bar i dagarne utkom- I
G Herrens tröst l
♦ till sina tjeuare i tröstlö.-a tider.
Predikan
vid
1 Linköpings Stiftkonvents
$ första arssammankomst den 25 Ane. 1885 ■
S af
t E H. Tb. Stenhammar.
% Pris 0.50. (6854)
si $«♦$*©♦©*#♦•♦•♦•♦•♦♦♦»:
med afspond'1 föst pä
Jorsiiiriiksarnstaren,
af
H. Tiaell,
idsegare, f. d. kapten vid Kgl. Verad. Regrte.
1'risbeliiiit af Östeigötlauds läns Kgl.
Hushall ii ings-Sällskap.
A
Östergötlands läns Kalender,
utgifven hösten 1883
af
löjtnant Ä. Ridderstad,
iii- priset nu nedsatt till 3 kronor pr
exemplar oeli finnes tillgänglig till detta
uris i hvaij'' Bokhandel inom länet.
Skriftliga rekvisitioner expedieras franko,
om de insändas till förläggarna
Salilstiömska Bokhandeln
(Ekström & Stare),
Kalendern innehåller:
I. Allmän beskrifning och flfversigt jemte
statistiska uppgifter rörande olika förhållanden
inom provinsen (sid. 1—142).
II. Personr.fdening, upptagande tjenstemän
vid stater oeh kårer samt vid länets särskilda
korporationer m. fl. (sid. 140—2tXi).
III. Landet. Under denna rubrik inrymmas
de olika soeknarne. Här upptages presterska-
pet, skollärare oeli organister, kommunala tjen-
stemfln m. fl., bevillnings- oeh taxeringsvärden,
fyrktal, allmänna kassor, hemmantal, fornleui-
nlngar samt de olika gårdarne med utsatt man-
tal, taxeringsvärden, areal oeh egare särskildt
för hvarje m. m. (sid. 202—551).
IV. "Egendomar med underlydande utom
den socken, der ltufvudgärden är belägen" (sid
V. En förteckning öfver utarrenderade kro-
noegendomar inom Östergötland (sid. 558—ÖC3).
VI. Slädenia. För hvarje af provinsens stä-
der upptages här tjensteniän oeh ledamöter inom
styrelser, verk, inrättningar samt öfrige betint-
Iige institutioner och föreningar ni. m., äfveu-
som f,'n teckningar a handlande, yrkesidkare oeh
industriella anläggningar — merendels med ut-
satta taxeringsbelop och telefonnummer — (sid.
bOi- 027).
\ II. Motala mekaniska verkstads tjensteniän
VIII. Valdemars vik (sid. 628—629).
IX. Ort register (sid. CoU-G4S).
X. Personregister och adresser tsid. 649
XI. Länskarta öfver Östergötland.
XII. Vägkana öfver d:o.
Bland losord, som provinsens tidningar ut-
talat ,111 arbetet, anföra vi följande:
Ö^tgöta-Kuriren — den nya Vadstenatid-
ningen — yttrar:
"»..ken liar för osa varit nt ^^ullln nytta, under
vi., .itiHviu, all suka gura (■•■■s hennnastadda i proviji-
-.11, m-li »tet ar salurnla ,'iu-r en gunullig irölning
IVnirn [irDluiug utfaller emellertid så till arbetets
(T.rilel, :iii \i med milt skal skmika vårt bastå erkän-
iiainli- itke allenast ät dess stora omfattning och (rruiul-
li^liet, iitiui ttfveli och i förslå ruininct it den svn-
uerllga iv.la, iivarnied .le riklialtiga uppgifterna »ro
ordtuide. Såsom upiolagsbofe kr det sålunda lurtiiiH-
ligl ,,^li lör dem, som vilja roa sig metl att taga kin-
iM-itout oui statistiska uppgifter, så tinnas lådana i
Iloliens intresse ökas genom uppgifter fur hvarje
so.-k.Mi „„i dess lorniiiiimeii. Antagligen är delia den
fullständigaste ocli mest omsorgsfullt utarbetade »ln».
-l->ent« väl utförda kartor oka arbetetsvSnle."
"Vadstena läns tidning" skrifver:
"\ , Buska iii, vidare rasta uppmärksamheten vid
ik-umi lT.r länets invånare väl uehölliga kalender, som
utmärker sig för en prydlig utsiviwl och omfattande
iuiiel.fill. Artictet upptager TS5 sidor stor ,»ti tät-
tryckt ..ktav med vidhäftade fcne innevarande är upp.
rHlla,!,- l..ii!„r, öfvr län,-!, livilka ä,„ Irvrkta ho,
l.iil..,,ial,-ka Aktielwlaget i Norrköping." —
Sddeikbpings-Poston" påstår:
All Metta arliete är i sitt sia»; så fullständigt, att
lie! fullkomlig! hör lillfredställa ,!>- fordringar nian
kan ega räti ml ställa ,å ett dvlikt. 1 afseende \£
up| ställningen svnes <_hoi oss vara gjord med msk il-
ning och -åker hlu-k för det praktiska. Krst med-
delas ,-n allmän öfversigt af Östergötlands län. Upp-
lysningsvis vilja vi nämna några i arbetet förekom-
Arlxlartfi ,,„.,,,,o-,,,/, Eergthmullerlngm, Bibehåll-
..;„/•,/. /.. ,„../. Jirämerierna, Fabriker och Mnnufak-
tui-iurättuinijui; Fattigvården, FolkmängJsförhålUmdm,
r.,„:i.ii,;ln.. Marknader, LaudtrUgarue, Militära .'«-
1 slutet al' boken linnes tit fullständigt ort- oeh
namnregister och vidare en väl tecknad kana öfver
länet, upptagande kyrkor, postanstalter, gastgifvare-
gänlar, större egendomar och lunk m. ni.
Älven linnes en vägkana, å hvilken afståndet niel-
lai, alla jeruvägsstationer ,„ Ii gästgifvaregärdar är
llenna kalender hör blifva en välkommen up> slagl-
b„k ej allenast fi,r altars, och kommunalmän, utan
älven fir en liv av, som vill göra sig förtrogen med
lämds statistiska, ju.li.iela och merkantila m. «. för-
"Östgötart'7 säger:
'Det är nu alt hoppas att länets hela befolkning
skall i sili mån löna företaget sålunda, att livar och
Vi syfta har kke blott , å pekuniär uppmuntran,
utan ,å del slags erkännande, sm,, giftes genom att
man gOr sig b„kcns innehåll till godo, en gärd som
jn skattas högt af hvarje författare.
Ett vanligt, någorlunda, allmänt omfattande af före-
liggande arbete måste lyckas önskvärd! älven dorfir,
■nt d.t kunde i sill mail lifta br Ridderstad till ut.
girvan,le, efter hand som ändringar intrilla, af nya
upplagor, eller af supplement till denna.
Hvarje sådan kalender Br egna.l all främja den en-
skildes, så väl som del allmännas intressen.'i det den
bringar kunskap om en mängd inrättningar oeh för-
hållanden, ,.m bvilka alla h,.r,le hafva, men allt fi,r
många sskmi någorlunda, kännedom". (139)
Ull
ein»ttages till spinning och tvinnirig på följande
ställen för undertecknad» räkning:
I Färgare A. O.A)mans butik i Lin-
1 ett iiingnsin i Domprostegårdeu
vid Stora Torget, hvarje Onadags och L,ör-
ilass iui ini.l.luv;.
1 Mjölh) hvarje Tisdag af eget Ombud.
På sistnämnda ställen och nämnda tider till-
handahålles vackert ullgarn till utbyte af ull.
Tanncfors den 3 September 1885.
(q85(J)_________ J. N. Holmgren,
