Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eurydice. Den är tråkig och lång; på håret lik
den som min man...
Pluto.
Du sade det, qvinna! Orpheus kommer, och han skall
dig finna — (sagta och gnisslande med tänderna)
Helt säkert känner du det stränga bud,
Som nyss afkunnat blef af åskans gud,
Jupiter, rörd af att Orpheus gråter,
Lofvat att ge honom Ingeborg åter.
Eurydice.
Jupiter?
Jupiter (sagta).
Var lugn, en tanka nu hos mig upprann,
Han har dig inte ännu, din tyrann!
(En båt synes i fonden. Det är Allmänna Opinionen
som ror. Orpheus sitter bredvid henne och spelar.)
Allt uti ordning ställ!
Barn, hållning nu jag ber,
Vid Stygens mörka strand jag båten landa ser.
Om gudars fröjd de ingen aning ega.
(Alla gudomlighetema gruppera sig omkring Jupiter
och Pluto. Eurydice är gömd ibland dem, så att
man icke ser henne.)
Min vilja skall jag dem på hexameter säga.
Andra Scenen.
DE FÖRRE. ORPHEUS. OPINIONEN.
Orpheus (stödd på Opinionen,
(likasom en förtrogen i tragedien.)
Fastän min kära hälft mig grymt bedragit har,
Och gjort mig lifvet surt, hos gudars kung och far
Jag derför vördsamt ber...
Jupiter.
Låt alla titlar vara!
Din bon jag känner till och vill den straxt besvara:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
