Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t len, höll just ännu på att lemna det. ”Skynda
er för Guds skull, Mamsell,” skrek han, ”kom
t hit, eljest blir ni öfvergifven här! fartyget sjunker.”
t I ögonblicket störtade Helena dit. I ånge-
a sten glömde hon allt annat, utom sin lifsfara. Hon
räckte Kaptenen sin hand, för att stiga i båten,
tt då tanken på hennes far som en blixt genomflög
i - henne. Hon ryckte lös handen igen och ropade:
n ”Vänta ett ögonblick! min far, min far!”
”Nej! nej!” svarade Kaptenen, ”det är för
a sent att rädda honom — Kom genast, eljest fara
ite vi ifrån er! Ni kan ändå intet frälsa honom — Bå-
e- ten bär ingen menniska mer! Kom i ögonblicket
a- hit!”
m Helena tvekade. Ack! huru dyrbart är icke
e: lifvet, när rnan icke ser någon möjlighet att rädda
gt det! Hvad kunde hon väl mera göra sin gamle fa-
-k der för nytta med att dö med honom? Hon hade
å- ju ännu så mycket olefvadt! Ung, skön, läk —
;a- och likväl förgäfves här uppoffra sitt lif! —- Men,
i i; tänkte hon i detsamma, om min närvaro i min fars
ip. dödsstund endast kan skänka honom ett ögonblicks
ke tröst, så har jag icke dött förgäfves! — ”Kapten
Elfman!” sade hon då, ”Jag kan icke lefva utan
ng min far! Jag vill dö med honom, om jag icke kan
är- rädda honom! Dröj tills jag kommer tillbaka!”
ich ”Dåraktiga flicka!” skrek Elfman, ”tror du
ul- då, att det icke mycket mer skulle glädja din far
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
