Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar- tyst på ön, menhafvet rörde sig ännu oroligt, ocli
ol- häfde långa, skummiga vågor emot bergsfoten,
fär Helena såg sig omkring efter en torr plats
till att hvila uppå. Någon sådan fanns icke, och,
pe- ehuru det stora trädet, hvarunder hon och fadren
as, stodo, insvepte i sina filtar, skyddat dem för det
tu. nedströmmande regnet, hade de dock af öfver-
or- svämningen blifvit våta. H et enda ställe, der de
se- kunde sitta någorlunda fredade, var just vid sjelfva
om trädstammen. Helena bad sin far sätta sig och
gd. hon tog sjelf sin plats vid hans sida,
åle Med en obeskrifligt bitter känsla, kastade hon
ide nu en blick på det ställe, der hon lagt de saker
he- hon kunnat rädda från skeppet. Ack! de voro al-
pp. lesammans bortsköljda. Således hade hennes djerf-
het att hemta dem, och hennes glädje öfverdem,
ck, och förhoppningarna om deras nytta, varit fåfän-
;ul- ga. Hon hade nu åter intet att kläda sin farm ed,
vå- eller bereda honom någon mat. Hon var lika nöd-
vid ställd, som då hon först steg i land med honom.
Henna föreställning grep henne så häftigt och djupt,
’ör- att hon utbrast i tårar. Den gamle blinde, som
nte hörde henne gråta, sade intet, utan tog sakta hen-
5rr- nes hand, och äfven hans bröst gjöt djupa suckar,
im- och tårar rullade ned ur hans synlösa ögon.
Jel- Så tillbragte fader och dotter en lång stund
på i gemensam smärta. Slutligen sade han: ”Då det
fief blifver dager i morgon, min Helena, så led mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
