Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon såg ingenting mer. Hennes sinnen om-
sveptes af en hemsk förvirring, och hon hörde en-
dast faderns röst, som hela natten halfhö<rt bad
för henne.
13.
Det var tidigt en morgon. Solens första strå-
lar tindrade in i grottan, och äfven en frisk flägt,
full af vällukter, susade svalkande dit in. Himlen
var klar, och foglarnas morgonqvitter skallade
muntert i parken.
Då slog Helena upp sitt öga, och såg förun-
drad och vaknande omkring sig. Hon låg på sin
bädd och var höljd med båda de filtar, hon hade
räddat från skeppsbrottet. Straxt bredvid bädden
satt en gestalt med ålderstigna, förstelnade an-
letsdrag och slutna ögon, lutande hufvudet i han-
den. Vinden rörde sakta de gråa lockarna på hans
panna, men han satt orörlig.
Helena stirrade en stund på gestalten, innan
hon hunnit samla så mycken sansning, att hon
igenkände sin fars anletsdrag; men de voro så ble-
ka, sa förfallna. Som en dröm sväfvade det för
hennes sinne, att hon varit sjuk, och att hon varit
det länge. Hon började påminna sig att hon lidit
bittra plagor, men att de harmoniska tonerna af
en flöjt varit det enda medlet, som stundom mil-
14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
