Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag känner mig nu starkare. L åt oss börja vår
vandring uppåt berget.”
”Vill icke pappa ännu hvila litet först? fra-
gade hon bekymrad, då hon märkte hans m att-
het: ”Om pappa först ville äta litet! Drick några
droppar vin och smaka på mitt bakverk, goda pa-
pa!” bad hon.
Men han reste sig långsamt upp med hennes
tillhjelp, sade att han ville äta deruppe, och bör-
jade att vandra, stödd på hennes arm. Han yt-
trade, att han kände henne nu vara mycket star-
kare än förr.
P å vägen började han tala med henne om fä-
derneslandet, om sin maka, och’hoppet att aterse
den hulda i en annan verld. Helena gret, ty så
innerligt uttryckte han sitt tåliga och ädla hjertas
gaknad och hopp,
Hvarje gång de hvilade på vägen, fortsatte
han samtalet om de kära föremålen, och tilläde
mycket om evigheten och den verld, som der
öppnas för menniskans själ. Hans sköna ord och
hans höga föreställningar genomträngde flickans
innersta, och hon kände sitt bröst fullt afen helig
rörelse, en himmelsk och upplyftande känsla, så-
dan som hon förr endast erfarit få ögonblick.
D å de kommo upp på berget, flögo hennes
oroliga blickar åter ut omkring horizonten, för
att söka seglet, som hennes fantasi visat henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
