Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyras toner, med klangen af underbara,
himmelska harpor.
Kärleken till Gud, den frid och förtröstan
en sådan kärlek gifver, och en öm och god
moders älskande hjärta var hvad som först
berörde hans unga sinne, och som i hans
personlighet städse skulle komma att kvarlemna sina
outplånliga spår, ja, så att säga, bilda
grund-pelarne i hans andetempels mäktiga resning.
Moderns död, ensamheten, saknaden och
armodet bidraga att tidigt gifva åt hans
personlighet det allvarsdjupa draget. Sorgerna möta de
unga tidigt nog, det var hvad han under sina
första år fick erfara. Det låter han också
Har-polekaren säga till Gunnar:
»Utur ödesdjupen fram
många källor välla.
En är bittert helsosam:
det är sorgens källa.
Väl jag vet, du käre vän,
att du dricka skall ur den,
men för lastens brunnar
Gud beskydde Gunnar!»
Men han sörjer icke beständigt; han vet
att söija, när sorgen kommer, men kan som
barnet ock förgäta den. För barnaårens fröj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
