Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras krets, och riktade gärna med bidrag af
sin penna Palettskraps julnummer, utgifvet af
eleverna vid Fria konsternas akademi. De, som
åhörde dessa föreläsningar, eller njöto af en
sammanvaro, i hvilken han var medelpunkten,
räkna dessa stunder till sina oförgätliga minnen.
I konsten liksom i lifvet såg han längre
än till tingens yta. Djupa voro de spöijsmål
han uppstälde och besvarade, vidtomfattande
de synpunkter, från hvilka han öfverblickade
de stora frågorna.
Sin föreläsningskurs i konsthistorien år
1889 böljade han med att söka framställa
konstens ursprung. Det var till filosofen på den
ideela grunden, som lyssnade, då man förnam
sådana ord som dessa: »Samma världsförnuft,
samma kosmiska estetik, som ur föregående
djurformer har frambragt den mänskliga
kroppsbyggnadens proportioner och rörelsesystemer,
tonar in i människosjälen som konstskapande
lust och skönhetskänsla. Djupast har konsten
sitt ursprung, sin lifsrot och sin ingifvelse från
denna i alltet verkande makt. När den s. k.
innehållsestetikens eller idéestetikens fader, den
helleniske tänkaren Plato, sade, att det sköna
är afbilden af de eviga idéerna, af de lefvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
