Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppoffring under form af bänkhyra och några
timmar under form af kyrkogång, hoppas
tillvinna sig himmelrikets skatter och det eviga
lifvet», och han skulle ha kunnat tillägga »där
det icke råder en likgiltighet, som anser sig ha
vuxit i från äfven kyrkogången».
Men Viktor Rydberg hade icke någon
bänk-ny ckelsreligion; han kunde beklaga den andliga
likgiltigheten, men han mätte den icke efter
kyrkobesökens antal. Snarare torde han hafva
varit böjd att ursäkta dem, som i vårt land ej
kunna finna sig uppbyggda af en högortodox
eller en ultrapietistisk predikan. Det var med
smärta han såg tillväxandet inom vår
statskyrka af dess mest oförsonligt dogmatiserande
riktning, lika omottaglig för reformer som
katolicismen, och huru pietismens i grunden
kalvinistiska, glädjefientliga och lagiska
strömning börjat genomsyra sin forne motståndare
statskyrkan, och påtryckt hela vårt kyrkliga lif
en prägel, kall och dyster som Kalvin, dess
upphofsman. En äkta humanistisk ande, som
han i alla tider förblef, smärtade det djupt
Viktor Rydberg att se huru så godt som all
trosvisshet och allt kyrkligt lif, blifva liktydigt
med pietism, med en riktning, som i grunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
