Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. På Klostergården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
hemma!» ty genom de öppna fönstren såg hon ut
över ån, som glittrade och gungade i solljuset.
Kerstin satte ned resväskan och andra mindre
effekter; och chauffören kom i detsamma upp
med kofferten.
»Om en halvtimme ringer det till middag. Är
det något fröken Boje behöver — säg bara till!
Rummet bredvid är Ainas; hon behöver lite
tillsyn, eftersom inte hennes mor kan sköta om
henne.»
Med en vänlig blick och en nigning försvann
Kerstin; och Karin skyndade att byta ut sin
resdräkt mot en sval sommarklänning.
»Ett så underligt, ovanligt hem detta måtte
vara!» tänkte hon. »Hur mycket lidande det
finns i världen — så ung — och blind! Inte kan
hon se sin man och sitt barn och sitt vackra hem.
Herre Gud, hur mycket jag har att tacka för...»
Hon böjde sina knän och bad om en
välsignad ingång i detta hem — bad om nåd att gå
Guds ärenden. Kanske skulle det bli
svårigheter, som hon ej nu anade; och hon var ju så ung,
så oerfaren...
Nu hördes middagsringningen, och hon gick
nedför trappan. Dörren från hallen till förmaket
stod öppen — därifrån såg hon ännu en öppen
dörr — till den ståtliga matsalen, dit fru
Sigmund just kom in vid sin makes arm från annat
håll. Aina och Kerstin voro redan därinne.
»Vill fröken Boje vara god ta platsen bredvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
