Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. På Klostergården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
hövs.» — Det skedde, och Aina började — mot
sin. vilja — att se en smula intresserad ut. Om tant
Karin kunde sy ett täcke när hon var liten, så...
Hon ville inte vara sämre.
Karin började sy ett enkelt mönster — sedan
fick Aina taga vid. Naturligtvis blev det vilse
ibland, men tant Karin bannades inte utan sade
helt vänligt, att det skulle bli bättre, när hon
blev van. Och vid middagen berättade Aina för
sin mamma, att hon höll på att sy ett täcke åt
Adelina.
Den unga frun förstod och såg glad ut. Och
när hon på eftermiddagen — sedan regnet
upphört — åkte ut med Karin, uttryckte hon sin
glädje över detta första försök.
»Det är nog nödvändigt att ställa sig på
barnens egen ståndpunkt — det väcker deras
intresse», sade Karin. »Jag minns, sedan min egen
barndom, hur glad jag blev, när någon tant
visade intresse för mina dockor och andra lekar.
Den tanten vann mitt barnahjärta...»
Fru Sigmund tryckte tyst hennes hand.
Och så njöto de båda av den friska luften, som
var dubbelt härlig efter regnet.
Arbetet med docktäcket tog lång tid för Ainas
ovana fingrar, och ibland blev hon mycket otålig,
varför tant Karin tänkte ut något annat att
växla om med. Hon gick med Aina i trädgården
en dag och klippte av rosor och andra blommor
att pryda rummen med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
