Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Jul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
»Din kära moder skall — jag är viss därom
— komma till Honom i Hans ljusa himmel. Då
skall Han lägga sin hand över hennes ögon, och
hon skall kunna se klart, såsom du och jag ser.
Och då skall hon ej komma ihåg, att hon ej kunde
se — härnere på jorden...»
Var gång fru Ebba påminde sig dessa ord,
greps hon av en underlig längtan, att detta en
gång måtte bli verklighet för henne. Att den
stunden måtte komma, då mörkret skingrades,
som nu stängde henne inne på alla sidor...
Men det skulle ej ske härnere. Lilla Aina
skulle komma som hon brukade — när våren
kom — och säga: »Mor, jag har hittat
snödroppar!» — Och hon skulle taga de vita bräckliga
blommorna i sin hand och smekande vidröra dem
med sina läppar. Men de skulle knappast vara
en verklighet för fru Ebba — de hörde till den
ljusa värld, som levde utan henne. Och mörkret
skulle kännas ännu mer hopplöst.
Och när de första vita snöflockarna föllo — då
hörde hon andra tala därom. Men hon kunde ej
förnimma hur stilla det var i trädgården, där
inte en vindfläkt drog — bara de tysta vita
flockarnas fall över gula löv...
Nej, det skulle ej ske härnere, detta underbara,
som Karin talat om. Det var i en annan värld,
som det skulle ske. Och hon sökte ibland
föreställa sig, hur det skulle kännas, när Han — den
allsmäktige Herren — lade sin hand över hennes
ögon...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
