Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Jul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Det var en underlig jul för Karin — allt så
olika mot vad hon var van vid. Disponenten och
fru Ebba voro ju så vänliga mot henne — hon
hade fått präktiga julklappar, alldeles för fina,
tyckte hon själv. Men hon förstod deras
vänlighet och visste att värdera den.
Aina var i extas över Betlehemsstjärnan i
toppen på julgranen, och Karin måste för henne
tala om alltsammans om heliga tre Konungar,
som sökte sig fram till den nyfödde
Judakonungen.
Men innan granen tändes och julklapparna
skulle delas ut, hade Karin några korta minuter
för sig själv uppe på sitt rum. Då gingo tankarna
längtansvägen hemåt.
Där hon stod vid fönstret, var det så mycket i
naturen, som påminde om Eolandsberg.
Vinterskymningen smög över parken vid Klostergården
— över de höga gamla träden, täckta av mjuk,
glittrande snö — över strömmen, som ilade fram
under istäcket, alldeles som därhemma. Det var
så skinande vitt därute i park och trädgård —
en underbar sagostämning som av vita vingars
sus över en slumrande jord. I väster skimrade
aftonglöden mellan snötyngda t-räd; och över
grantopparnas mörka silhuetter, på andra sidan
strömmen, var det en sådan underbar klarhet,
som för tankarna in i det outsägliga.
Karin slöt ögonen några korta sekunder — nu
var hon därhemma hos de kära på Rolands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
