Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Jul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
I det stora förmaket funnos också blommor i
mängd; växthusen hade fått lämna sitt allra
vackraste. Och ditin fördes gästerna av Kerstin,
medan disponenten och Karin togo emot dem.
Det var glada människor som samlades i det
vanligtvis rätt tysta hemmet, och Karin gjorde
sitt allra bästa för att också vara glad, artig och
intresserad. När kaffet serverades i
trädgårdssalongen, tändes den väldiga granen. Och Aina
var ej sen att visa farbror Gotthard
Betlehems-stjärnan i dess topp.
»Vi hade ingen, men tant Karin gjorde en av
guldpapper», sade hon. »Det är de vise männens
stjärna. Jag undrar om den lyser på himmelen
om kvällarna. Vet farbror detl»
»Vi se inte samma stjärnor här som i
Österland», sade pastorn och drog den lilla intill sig.
»Och dit är det långt. Men vi behöva inte någon
stjärna, som lyser oss till Jesusbarnet. Han är
nära oss, fastän vi inte se Honom.»
Aina såg fundersam ut. Hon ville gärna gå till
grunden med det, som hon inte förstod, och hade
gärna frågat farbror pastorn mera om den saken.
Men nu återvände man till förmaket, och
samtalet blev livligt.
Disponenten och hans hustru ville gärna göra
det så trevligt som möjligt för sina gäster; och
när någon bad om sång, voro de genast redo. Det
var alltid så gripande vemodsfullt för Karin att
höra fru Ebba sjunga, fastän hon på samma gång
njöt ofantligt. Den moderna musiken vågade hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
