Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Jul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
Frälsaren, som vill vara nog och övernog för dem
som älska Honom...
När hon hunnit så långt i sina tankar, blev
det mera stilla inom henne. Ingenting här på
jorden — inte ens det bästa, det ljuvaste —
kan dock uppväga den inre frid och lycka,
som fyller hjärtat, när det funnit sitt fäste.
Det är ju bara en kort liten tid, detta
försvinnande jordelivet — bara det första trappsteget
till en ljus, oändlig evighet. För den som
förstått att med trons hand klappa på porten till
den eviga världen, kan ensamheten aldrig
kännas tryckande. För den människan går det från
klarhet till klarhet redan här. Och Gud talar
till en sådan själ — först och främst i sitt eviga
ord, men ock genom nattens stjärnor och vårens
vindar och det sista gyllene löv, som faller om
hösten...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
