Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Därhemma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII.
DÄRHEMMA!
Bland hemmets ljusa björkar
där har jag mitt hjärta kvar.
Där klingar sången som aldrig förr,
där gläntar våren på hjärtats dörr
med en dragning underbar!
Ungefär så kände Karin det, ju längre det led
mot sommaren, då hon skulle få resa hem. Det
var underbart vackert vid Klostergården, och
hon njöt gränslöst vid sina promenader eller
åkturer med fru Ebba. Men varje nytt spår av
vårens ankomst — varje bristande knopp och
doftande blomma förde hennes tankar hemåt, där
hon var väntad av sina kära.
Men det var också djupare tankar, som rörde
sig inom henne. Pastor Gotthard talade i en
predikan så allvarligt om, att det behövdes ett
livets fulla genombrott i själens djup. »När
Gud med sin kärleks sol vill genomtränga
hjärtats fördolda rum, träffar Han ofta på frusen
mark där innerst inne. Vid allt vad vi tänka,
göra, säga är det som en främmande ton av
själviskhet, som Gud vill frigöra oss från, ty Han vill
ta väldet över hela vår varelse. Dock — äro vi
6 — Karin Boje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
